KOMMENTAR: Life science har nått fram - åtminstone i retoriken
Även om många orosmoln finns kvar är dagens besked från regeringen ett trendbrott.
Efter Astrazenecas nedläggningsbeslut ligger det en förväntan på regeringen att agera. Att prata om life science är strategiskt smart för att verka handlingskraftiga. Frågan som infinner sig nu blir därför vad som är passande retorik och vad som faktiska är nya och avgörande satsningar. En del av dem är uppenbart sådant som i ett annat läge hade kallats något annat. Till exempel kategoriseras just nu satsningen på åldrande och hälsa och forskning om infektion och antibiotika som en satsning på life science. Och visst är det väl det i någon mening, men som sagt, i en annan tid hade det också kunnat läggas fram under ett annat namn.
Men ökade anslag till Scilifelab, riktade anslag till klinisk forskning och pengar till något som diffust kallas för ”läkemedelsutveckling” är helt klart pengar till saker som är viktiga för life science-branschen. Ett ”Institut för hållbar processutveckling och katalys” får också pengar, en idé som är misstänkt lik den som presenterats av SP efter att de utvärderat vad som bör tas tillvara från Astrazeneca i Södertälje.
I branschen egna bubbla är det lätt att just nu se på allt det som inte får pengar, men saken bör sättas i sitt rätta perspektiv. Totalt under de kommande åren kommer life science få 2,1 miljarder. Posten som heter ”övrigt” i dag är lika stor och i den finns alla andra områden tillsammans. Sannolikt är det vad debatten som följer kommer att handla om.