Nya behandlingar bromsas av regler
Modern teknik har fått forskningen kring gener, sjukdomsmekanismer och individanpassade terapier att göra raketartade framsteg. Nu gäller det för vårdsektorn och de regulatoriska myndigheterna att hänga med så att framstegen kan tillämpas i klinik.
Craig Venter är främst känd för att han 1995 var först med att sekvensera ett helt genom och att skapa artificiellt liv. Forskningen kring gener och sjukdomars uppkomst har länge spelat stor roll för utvecklingen av den medicinska vetenskapen. Industrin har börjat gå ifrån de traditionella blockbuster-läkemedlen till att utvärdera avancerade behandlingar såsom cellterapi och genterapi och att individanpassa behandlingsmetoder, så kallad personalized medicine. Men det är först på senare år som tekniken bakom sekvensering tagit ordentlig fart.
– Förr tog det nio månader att sekvensera ett genom. Idag går det att göra på två timmar. Tekniken har utvecklats otroligt mycket och möjligheterna är oändliga, sa han.
Det finns redan i dag läkemedel på marknaden som tagit hjälp av genetiken. Pfizers cancerpreparat Crizotinib är utvecklat för behandling av lungcancerpatienter som har en mutation i ALK-genen. Mutationen är ovanlig hos patienter med lungcancer, endast två-tre procent av 200 000 patienter har mutationen men forskningen visar att det är där läkemedlet har bäst effekt. Samma är det med Roches Herceptin som behandlar bröst- och magcancerpatienter med en unik mutation och Zelboraf som Roche utvecklar genom ett samarbete med japanska Daiichi Sankyo vars indikation är en hudcancertyp med en viss genetisk mutation.
Men individanpassade terapier är inte längre bara för ovanliga sjukdomar.
– Cancer är en samling av ovanliga sjukdomar. För 150 år sedan klassades leukemi och lymfom som två olika typer av cancer. I dag finns det 50 olika former av leukemi och 30 olika typer av lymfom och sjukdomen har väldigt olika molekylära orsaker och behöver därför behandlas olika, sa Christof von Kalle, cancerforskare vid German Cancer Research Center, som talade vid seminariet ”The personal genome and the future of medicine”.
På senare år har läkemedelsindustrin tvingats att tänka i nya banor. Som ett resultat av att patenten för blockbuster-läkemedlen går ut, att utvecklingskostnaderna för nya läkemedel ökar, att färre kandidater lyckas visa effekt i klinik och att allt färre nya läkemedel godkänns, skapas en enorm press på läkemedelsbolagen.
Enligt Mark Ferguson, generaldirektör på Science Foundation Ireland, beror detta inte på att läkemedlen blir sämre utan på att kunskapen om sjukdomarnas mekanismer är för dåliga.
- Anledningen till att många läkemedelskandidater misslyckas med att visa effekt i sena kliniska faser är inte för att substansen är fel. Det är patienterna det är fel på. Vi vet alldeles för lite om sjukdomsmekanismer och behandlar individer i patientgrupper även om variationen på gensvaret är enorm, sa han.
Nyckeln för industrins fortlevnad ligger, enligt Mark Ferguson, i de avancerade terapierna.
– Framtidens läkemedel kommer att vara orphan drugs och individanpassade terapier och till det hör även att det måste utvecklas diagnostiska tester så att vi vet hur varje individ ska behandlas, sa han.
Trenden bekräftas av Jaak Peeters från Janssen, vars affärsstrategi redan tagit riktning mot de avancerade terapierna.
- Det är ingen idé att försöka hitta bättre blodtryckssänkare för det finns redan de som fungerar bra. Vi satsar istället på svårare sjukdomare som i dag saknar adekvat behandling, sa han.
– Vi har till exempel hittat en biomarkör som detekterar blodcancertypen multipelt myelom redan innan cancercellerna dykt upp och innan sjukdomen brutit ut. Där har vi chansen att om inte förebygga sjukdomen så i alla fall skjuta upp sjukdomsförloppet.
Allt eftersom vetenskapen kommit längre har forskarna blivit bättre på att hitta metoder att förebygga sjukdomar. De senaste åren har allt fler sjukdomsgener upptäckts och gentester kan visa om individen löper risk att utveckla en sjukdom. Gentesterna blir dessutom både billigare, enklare och snabbare.
– Du kan nu redan på fosterstadiet se om barnet är sjukt och du kan genom ett blodprov se om någon är laktosintolerant. Tekniken finns, men det gäller att hitta finansieringen för den och dessutom omskola dagens sjukvård till att använda den, sa Lars Steinmetz, framstående genforskare, som verkar vid European Molecular Biology Laboratory i Tyskland och Stanford Genome Technology Center i USA.
Men även om forskningen gör framsteg är det svårt att få de nya behandlingarna att nå ut till patienterna. Tim Allsopp, chef för Pfizers brittiska enhet inom regenerativ medicin, berättade att bolaget just nu arbetar med två projekt inom regenerativ medicin, ett inom ögonsjukdomen makuladegeneration och ett inom tarmsjukdomen kronisk IBS.
– Problemet är inte att hitta nya behandlingar mot de i dag obotliga sjukdomarna utan att kunna tillämpa dem i klinik. Sjukvården har inte och gör inte utrymme för att testa nya unika behandlingar som regenerativ medicin, sa han under seminariet Making gene and cell therapy a reality.
Han berättade också om exempel från Storbritannien där patienter med hemofili botades genom behandlingar med regenerativ medicin och en fas II-studie där patienter som drabbats av hjärtinfarkt som behandlats med modifierade stamceller från benmärgen för att behandla de skador som uppstått på hjärtat.
Medan forskningen gör framsteg runt om i världen finns det en gemensam bromskloss för att mänskligheten ska kunna dra nytta av framtidens medicin. De regulatoriska myndigheterna. Samtidigt som forskningen inom individanpassade terapier blir allt mer komplex har de regulatoriska myndigheterna, både de nationella och centrala funktionerna, svårt att hänga med.
– All medicin innebär en risk men förr bestod de nya terapierna av enkla molekyler med en begränsad effekt. De nya behandlingarna är stora komplex med molekyler och det tar lång tid att utreda hur de påverkar patienten på både lång och kort sikt, sa Sarah O’Meara från det irländska Läkemedelsverket.
För att hänga med försöker de regulatoriska myndigheterna rekrytera rätt expertis och sätta upp regelverk för hur de nya behandlingarna ska utvärderas. I dag går det inte att få nationella godkännanden för avancerade behandlingar utan registreringen måste gå genom den centrala läkemedelsmyndigheten i Europa, EMA.
Och det är inte lite som ska regleras. De nya behandlingarna ställer nya krav, inte bara på kompetensen ute i klinik, utan även på hur cellterapi och genterapi ska hanteras transport av stamceller na till verksamheten som modifierar dem till hur de förpackas och skickas till patienten.
– Behandlar man en patient med stamceller innehåller celler inte bara den information som läkaren är ute efter i behandlingen utan gener som kodar för annat följer också med. Detta ställer krav på att patienten följs upp i många år för att se hur patienten egentligen svarade på behandlingen.
Trots den rekordartade utvecklingen inom genetiken finns ändå mycket kvar att Craig Venters nya mål är att få full förståelse för informationen det mänskliga genomet ger oss. Han och hans forskargrupp på Craig Venter Institute ska nu sekvensera omkring 10 000 individer för ändamålet, med förhoppningen att fullt förstå mekanismerna bakom fysiska och mentala sjukdomar, kemiska processer och responsen på olika behandlingar.
- DNA-sekvenseringen ger inte så mycket mer i dag. För att förstå det mänskliga genomet måste vi få en fullständig bild av den mänskliga fenotypen. Gör vi inte det är sekvenseringen meningslös.