"Nedgången i klinisk forskning är vårdapparatens akilleshäl"
DEBATT: Charlotte Ahlgren Moritz, vice vd för Medicon Valley Alliance, vill se en gemensam framtidssatsning mellan industri och offentlighet för att förbättra villkoren för klinisk forskning.
Villkoren för forskning på våra sjukhus är kraftigt försämrade. Agendan är i stigande grad effektivisering och patientbehandling efter löpande-band principen. Snabbt in och snabbt ut igen. Läkare och annan vårdpersonal har inte tid, resurser eller incitament att prioritera den kliniska forskningen. Enligt Lif, branschorganisationen for läkemedelsföretagen i Sverige, har antalet nystartade prövningar i Sverige minskat med 48 procent sedan 2004. Kraven på dokumentation av effekt och säkerhet av nya läkemedel har i denna period ökat, vilket indikerar långa utvecklingstider och godkännandeprocesser för läkemedlen.
Nedgången i klinisk forsknin g är den svenska vårdapparatens akilleshäl. Sjukhusväsendet, läkare och vårdpersonal får inte tillgång till ny kunskap och nya behandlingsmetoder. För patienterna är konsekvensen att nya, många gånger kritiska mediciner och behandlingar, först blir tillgänglig för svenska patienter när det är för sent.
I Sverige står läkemedelsindustrin för merparten av den kliniska forskningen – den del som populärt kallas sponsrad forskning. Enligt Lif:s undersökning investerade läkemedelsföretagen sammanlagt 5,4 miljarder kronor i klinisk forskning i Sverige förra året, ett betydande bidrag till vården och statskassan. I kölvattnet av en fallande statistik och Astrazenecas nedläggningar i Lund och Södertälje kan vi förvänta oss ett fortsatt kraftigt fall de kommande åren. Globalt investerar läkemedelsindustrin varje år omkring 800 miljarder kronor i utveckling av nya läkemedel. Mindre är sju promille av den investeringen kommer den svenska sjukvården tillgodo. Sverige har en konkurrenskraftig plattform för klinisk forskning och borde kunna positionera sig mycket starkare i den globala kampen jämfört med i dag.
Paradoxalt nog så ökar de forskarinitierade studierna medan de sponsrade minskar. De forskarinitierade studierna finansieras av pengar som utbetalas enligt ett avtal mellan stat och landsting.
Om vi vill att den industriellt sponsrade forskningen skall växa i Sverige måste vi bli snabbare att godkänna och implementera nya behandlingar i vården. Vi blir tvungna att optimera bidragsregler och prissättning som ett erkännande av läkemedelsbolagens stora utgifter och risker kopplade till innovation. Industrin har själv påpekat att en harmonisering av de formella krav som ställs av landstingen/regionerna samt förbättrade möjligheter för vårdpersonal att delta i forskningsprojekt skulle ge signifikanta förbättringar av möjligheterna att positionera sig i den globala kapplöpningen.
Sverige har duktiga forskare, och den svenska befolkningen är homogen och "compliant", det vill säga, bra på att följa en föreskriven medicinsk behandling även om behandlingsschemat är komplicerat.
Vårt system med personnummer, stora centrala hälsoregister och kvalitativa databaser över vår folkhälsa möjliggör en övervakning av patienters sjukdomshistoria. Detta i kombination med biobanker där genetisk information från nästan hela befolkningen förvaras, ger unika möjligheter att matcha genetisk information med klinisk data och på så sätt bidra till utvecklingen av helt nya behandlingsmetoder.
Det kräver att politiker, vårdsektorn och industrin går samman i en gemensam framtidssatsning. Först och främst skall politikerna få en ökad förståelse för vikten av den kliniska forskningen generellt och den industrisponsrade specifikt. Vi måste kartlägga och dokumentera sjukhusens kompetensprofiler, effektivitet och kvalitet inom klinisk forskning. Vi måste vara kompetenta att marknadsföra och attrahera forskning till våra sjukhus för att återerövra en ledande position inom klinisk forskning. Vi måste visa att vi kan organisera, dokumentera, marknadsföra och inte minst viktigt; att vi kan genomföra.
Sverige har en fantastisk plattform för att utföra kvalitativ klinisk forskning. Vi har inte råd att förlora den varken forskningsmässigt, ekonomiskt eller mänskligt!
Charlotte Ahlgren Moritz,
vice vd, Medicon Valley Alliance
