Tiden på väg att rinna ut för Max IV
Sedan kostnadskalkylen spruckit har Lunds universitet och ledningen för Max IV bara veckor på sig att skaka fram 90 nya miljoner, eller skrota stora delar av forskningsanläggningen. Men ett besked från den tyngsta finansiären Vetenskapsrådet ser ut att dröja flera månader.
I början av augusti begärde styrelsen mer pengar från finansiärerna Vetenskapsrådet, Vinnova, Region Skåne och Lunds universitet. Det är bråttom. Om 4-8 veckor måste projektledningen ha fått löfte om minst 90 miljoner kronor för att inte tvingas skrota den mindre av de två planerade lagringsringarna där elektronerna susar fram nära ljusets hastighet, uppger Christoph Quitmann.
Den större lagringsringen är visserligen kronjuvelen. Dess kraftfulla synkrotronljus kan bland annat användas för att kartlägga protein- och kristallstrukturer, något som inte minst lockar läkemedelsindustrin. Men vetenskapligt är det ett hårt slag att inte bygga även den mindre ringen, menar Christoph Quitmann.
– Den skulle få en briljans som är 100 gånger högre än den nuvarande på Maxlab. Det finns ingen liknande i hela världen, säger han.
Att stänga ner det existerande Maxlab i förtid skulle ge vissa besparingar, men inte nog för att rädda lagringsringen. Ledningen för Max IV och Lunds universitet jobbar nu intensivt för att få övriga finansiärer att öppna plånboken. Inte minst den tyngsta finansiären Vetenskapsrådet. Något snabbt beslut därifrån är dock inte att vänta, menar generaldirektör Mille Milnert.
– Det handlar om betydande summor och vi har inga pengar reserverade. Vår ambition är att ta beslut så snabbt som möjligt, men det kan ta flera månader, säger han.
Den akuta finansieringen av Max IV är inte den enda huvudvärken för Lunds universitet, som redan måste dra ner på verksamheten då regeringen kapar antalet studieplatser. Enligt den senaste beräkningen kommer driften av Max IV och ESS sammanlagt att kosta universitet 130 miljoner kronor om året, 100 miljoner mer än för nuvarande Maxlab.
Rektor Per Eriksson bearbetar nu regeringen för att få extra anslag som kan lösa de ekonomiska problemen, både på kort sikt och för att klara den framtida driften utan att behöva spara in på annan universitetsforskning.
– Forskningsproppen kommer i oktober. Vi får se vad vi får då, säger han.