Steven Burrill är på jakt efter skandinaviska innovationer
Intervju: Han är övertygad om att mänskligheten står inför den största medicinska revolutionen i historien. Och han har miljarder dollar att investera.
– Vi står inför det största skiftet hittills i historien. Om hundra år kommer man titta tillbaka på de här åren och säga att det var då den medicinska revolutionen skedde, säger han.
I den nya värld som Steven Burrill, amerikansk investerare, entreprenör och trendanalytiker, målar upp är grundbulten inte längre att behandla sjuka människor. Istället kommer diagnostiken och biologiska analyser vara stommen som allt vilar på. De behandlingar som ges kommer inte handla om att bota eller lindra sjukdom, utan om att motverka att den sjukdom du har risk att drabbas av bryter ut. Resan kommer att gå via bättre och bättre tidig diagnostik till att vi till slut helt kan mota Olle i grind. Steven Burrill är inte bara övertygad om att det är så här det kommer att bli, han tror också att det kommer gå snabbt.
Han vet om att han provocerar. Verkar till och med se det som sin roll. I över fyrtio år har han arbetat i den medicinskt forskande företagsvärlden. Drivit fram mängder med företag och gjort sig en förmögenhet på vägen. Men nu menar han att framtidens pengar finns i ett tänkande som skiljer sig från allt som gällt tidigare.
– Hälsoministrar över hela världen kämpar med åldrande befolkningar och sjukvårdssystem som inte fungerar. De nya teknologier som kommer fram idag skapar bara mer problem för statsbudgeten eftersom de håller liv i patienter som hade varit billigare döda. Ekvationen går inte ihop idag när företagen kräver avkastning på sina forskningsinvesteringar samtidigt som regeringar vill få mer och mer vård för mindre och mindre pengar. Eftersom läget är ohållbart kommer politiken världen över svänga över till en preventionsbaserad vård när det blir möjligt.
När blir det möjligt?
– Mycket snart. Utvecklingen går snabbt nu eftersom priset för att ta fram informationen går ner hela tiden. Jag testade själv att få mitt eget, min frus och min sons DNA sekvenserat eftersom jag ville kolla hur det upplevdes. Det var oerhört fascinerande. Särskilt att se hur mina och min frus gener blandats i min son.
– Lyckligtvis hade jag mycket få gener som visade någon förhöjd risk för sjukdom. Det är annars det som är intressant, hur människor kommer att ändra sina beteende beroende på vad de vet om sina risker. Många fortsätter att röka även om de vet att det är farligt. Själv kommer jag nog kolla upp mina njurar lite oftare än vad jag gjort annars, nu när jag vet om min riskprofil.
Men det är egentligen inte primärt riskbedömning på individnivå som Steven Burrill menar kommer ligga till grund för den stora revolutionen. Snarare kommer genombrottet tack vare att priset per sekvensering och analys är på väg att sjunka kraftigt.
– Snart kommer det vara möjligt för till exempel Kina att sekvensera hela sin befolkning om de vill. Det är när vi kommer upp i så stora mängder som informationen blir värdefull och kan säga något.
– Just nu skapas det enorma mängder data och det kommer bara att bli mer och mer. Det är när vi lyckas koppla ihop den, både lokalt och globalt, som de stora nya kunskaperna kommer om varför vi drabbas av de sjukdomar vi gör och vilka förstadierna är. Därefter ligger det inte långt bort att vi också på biologisk väg kan motverka att sjukdomarna bryter ut.
Till det här kommer den mobila utvecklingen som kan hjälpa sjukvårdssystem genom transformationen tror Steven Burrill. Han tar fram sin iPhone, för slipsen åt sidan, sätter telefonen mot hjärtat, och på skärmen framträder hans EKG.
– Vi är bara i början. Det finns hundratusentals medicinska appar på markanden redan men de är av mycket varierande kvalitet. Men även den marknaden håller på att mogna. Om ett par år är det inte omöjligt att vi som patienter spottar lite på vår telefon och strax därefter får rätt behandling till dörren med Fedex.
Steven Burril är inte den första att prata om medicinska revolutioner. Runt Hugo-projektets storhetstid var anhängarna många. För varje nytt kartläggningsprojekt inom människans biologi har stora ord om revolutioner haglat tätt.
Vad är det som säger att vi kommer se en revolution nu när vi inte har gjort det tidigare?
– Det är ju ett klassiskt fel vi gör när vi ska tolka ny vetenskap och teknologi. Vi överskattar alltid de kortsiktiga effekterna av nya genombrott och underskattar de långsiktiga. Det avgörande är som sagt att det blir så mycket billigare att göra analyserna nu.
– Sedan ska man komma ihåg att i det system som finns idag, där länder lägger mellan fem och 20 procent av BNP på sjukvård, så finns det väldigt många människor som försöjer sig på att det ser ut precis som idag. De kommer inte att flytta på sig frivilligt, men politikerna kommer tvinga dem.
Faktum är att det är en av anledningarna till att Steven Burrill besöker Sverige de här augustidagarna. Han har en tes som bygger på att Skandinavien kommer att leda utvecklingen mot ett nytt förebyggandebaserat sjukvårdssystem. Eller kanske snarare hälsovårdssystem. Ett faktum som också gör honom nyfiken på att investera i företagande här.
– Jag är egentligen helt likgiltigt till geografi, vi letar efter bra företag över hela världen. Jag skulle gärna investera i skandinaviska företag, men de hör sällan av sig.
– Det som är spännande med Skandinavien är att ni har stora möjligheter att vara först med implementeringen av alla nya tekniker och visa resten av världen hur det kan gå till. Även om USA sannolikt kommer fortsätta att uppfinna de nya teknikerna så börjar vi inte använda teknikerna på någon bred basis eftersom vi har ett sjukvårdssystem med många silos. Här i Sverige är staten både beställare och utförare av vården, det ger er en stor möjlighet att snabbare än andra styra över till ett nytt, mer hållbart system.
Hur påverkar de här förändringarna företagen och affärsmodellerna?
– Det är svårt att förutspå helt vilka som kommer gå ut som vinnare ur det här. I teorin kan vi tjäna lika mycket pengar på att erbjuda produkter och tjänster som håller folk friska som vi historiskt gjort på att erbjuda botemedel till sjuka. En enkel förändring som sker först är att diagnostika får en mycket större del. Idag får diagnostiken en liten del av betalningen och det receptbelagda läkemedlet en mycket stor del. Inom kort kan nog det förhållande helt ha vänt.
– Överlag är det mycket mer långsiktigt för samhället att betala för behandlingar som fungerar och att använda tillgänglig information som kan förutspå vad som fungerar. Företagen måste hänga med och försöka erbjuda nya typer av lösningar.
Hur ska de stora läkemedelsföretagen förhålla sig till det här?
– De stora läkemedelsföretagen är den sista generationens dinosaurier. De flesta har fortfarande en one size fits all-modell. Deras processer bygger fortfarande på att göra så lite studier som möjligt för att visa att deras produkter först är säkra och sedan effektiva på stora populationer av patienter. Men de måste gå mot en mer individualiserad modell och det påverkar även själva grundstommen i affärsmodellen. Alla de stora företagen försöker genomföra den här förändringen nu och många gör det snabbt, men frågan är om det kommer att gå snabbt nog.
Var kommer framtidens forskning bedrivas?
– Ett steg i big pharmas omställning nu är att de monterar ner sin egen forskning och räknar med att biotechindustrin ska driva forskningen. Problemet är bara att de bolagen tidigare har matats av en välfylld kapitalmarknad, men efter den ekonomiska krisen finns den inte alls på samma sätt längre. Så samtidigt som vi är beroende av biotechbolagens innovationer är kaptialbasen betydligt mindre där än vi är vana vid. Det är en utmaning för hela branschen.
Samtidigt vill Steven Burrill inte spä på den allmänna bild som råder nu att det finns allt för lite pengar. När han får frågan vad man ska göra åt problemet med bristande kapital tystnar han först en stund, tar en klunk kaffe och säger:
– Jag har pengar. Jag har flera miljarder dollar och vi investerar i bolag hela tiden. Överlag så finns det pengar så det räcker för att utveckla de nya teknologier som är på gång, det tar bara lite tid för projekten och pengarna att hitta varandra. Systemet är ineffektivt.
Vad kan man göra åt den ineffektiviteten?
– Jag tror inte man kan göra så mycket åt det. Ineffektiviteten måste få finnas där. Du vet, om din mamma dör i en viss sorts cancer är det forskning kring just den cancern som arvet går till. Det kommer alltid finnas olika idéer kring vad man ska satsa på, och det är bra. Men det kräver en uthållighet hos den som söker kapital. Säg att vi ungefär investerar i ett av 100 bolag som vi tittar på. Omvänt betyder det att företagen behöver träffa 100 investerare innan de får träff.
Så vad ska svenska företag som vill att du ska investera i dem göra?
– Well, de kan ju ringa mig. Eller skicka e-post.
