23948sdkhjf

"Större knappar betyder inte alltid bättre ekonomi"

TLV är nu halvvägs igenom projektet som undersöker hur hälsoekonomi kan användas för att bedöma medicinteknik.
Pilotprojektet som startade i april förra året drivs av TLV på regeringens uppdrag. Målet är att utreda om det är vettigt att göra hälsoekonomiska analyser av medicinteknik och reda ut vilka krav som i så fall är rimliga att ställa på företagen.

– Det är ofta svårt att mäta och blir en extra kostnad för företagen. Ett av målen är därför att ta fram nya utvärderingsmetoder som företagen kan använda sig av i framtiden, säger Malin Blixt som leder medicinteknikprojektet på TLV.

Ett par olika produktgrupper utvärderas just nu och TLV har bland annat tagit hjälp av forskare på Linköpings universitet för att utvärdera vilka patienter med hjärtsvikt som ska erbjudas behandling med implanterbar defibrillator eller biventrikulär pacemaker. Och på KTH drivs ett projekt för att utvärdera insulinpumpar.

– En del är att undersöka om pumparna fungerar så som företagen säger att de ska göra. Men lika mycket handlar om att se om skillnader i produkterna påverkar resultaten. Företagen hävdar ofta att vissa egenskaper som stora knappar och stora skärmar ökar användarvänligheten och att det motiverar ett högre pris, men det finns ofta få undersökningar som stödjer påståendena. Ibland kan olika design vara olika bra för olika personer, men det är inte säkert att det motiverar ett högre pris för det, säger Malin Blixt.

Projektet har ingenting med förmånssystemet att göra, utan målet är snarare att hjälpa företag och landsting att komma fram till vilka analyser som bör göras i framtiden. Men frågan är också vem som ska göra dem.

– Det är vår svåraste fråga just nu, om det här blir en permanent analysavdelning på TLV måste det bli tydligt vem som kan beställa analyserna, vem som skabetalafördemochvem som ska ta emot resultatet. Det är inte rimligt att göra så här grundliga analyser på alla medicintekniska produkter, det blir för dyrt, och landstingen kan inte heller alltid vänta in resultaten, säger Malin Blixt.

Projektgruppen för i nuläget de här diskussionerna med både företagen och landstingen, som alla är för tydligare utvärderingar.

– Företagen i branschen är positiva eftersom de ser en möjlighet att få mer betalt om det visar sig att deras produkter ger bättre effekt. Och landstingen vill gärna få hjälp att identifiera vilka produkter som verkligen är kostnadseffektiva. Projektet kommer att gynna innovation på sikt, säger Malin Blixt.

Den 31 oktober ska projektet slutredovisas till regeringen som sedan ska ta ställning till om det ska bli permanent eller inte.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063