Premie ska tvinga fram miljötänk
Intervju: Under våren kommer både regeringens utredare Sofia Wallström och branschorganisationen Lif att presentera förslag på hur företag kan minska påverkan på miljön vid produktion av läkemedel. Bengt Mattson leder arbetet på Lif.
– Vi har ett förslag på gång men avvaktar vad regeringens utredare Sofia Wallström kommer fram till i sitt delbetänkande. Vi utgår ifrån att hon kommer att föreslå att miljöaspekten blir en del av beslutsprocessen inom förmånssystemet. När vi sett hennes förslag vill vi anpassa vårt så att de kan användas tillsammans.
Vill branschen att miljöpåverkan ska ingå i besluten?
– Jag ser det som en förutsättning. Om vi ska kunna motivera företagen att gå igenom sina tillverknings- och transportkedjor, dokumentera det och få dem verifierade måste det finnas en morot.
Men branschen kan väl ha ett eget driv att få fram mer miljövänliga läkemedel?
– Ja, det finns absolut ett värde för både enskilda företag och branschen att visa att man tar ansvar för miljön. Men om det inte finns någon extra ersättning så kommer det bara vara några enskilda stora varumärken som gör så.
Vilka typer av miljöpåverkan ska kontrolleras?
– Vi har tidigare arbetat med att miljöklassificera substanser, men det här arbetet handlar om att kontrollera hela produkter. Hur miljöpåverkan skiljer sig mellan olika produkter med samma substans, till exempel. Då kan man titta på aspekter som utsläpp av aktiv substans från produktionsanläggningen, hur resurseffektiv produktion och transport är och så vidare.
Om man ska ta hänsyn till miljöaspekten vid beslut i förmånssystemet och vid upphandlingar, hur bör det gå till?
– Vi har haft två oberoende nationalekonomer som tittat på det här och tagit fram förslag. Det som måste diskuteras är i vilket skede miljöbedömningarna ska in. Det som är mest rakt på sak är att ta med de här aspekterna när ett patent går ut och ett läkemedel får generisk konkurrens. Då kan man ställa olika producenter emot varandra och premiera den som påverkar miljön minst. Ska man ha med miljöaspekterna redan när ett nytt läkemedel ska få ett subventionsbeslut blir det mer komplicerat. Men jag vill inte ta ställning i den här frågan än, branschen har olika åsikter om när de olika parametrarna ska vägas in och vi får se var Sofia Wallström landar i sin utredning.
Sverige är en mycket liten marknad. Kommer stora företag verkligen att bry sig om att dokumentera sina processer för en premie som bara finns i Sverige?
– Där ska vi komma ihåg vilken roll Sverige kan spela som pilotmarknad. Det har miljöbilspremierna visat, stora biltillverkare utvecklar och testar sina miljöbilar för marknaden i Sverige. Samma mål kan vi uppnå inom läkemedel. Sverige är en lagom stor marknad för att företag ska kunna utvärdera om någonting fungerar, men liten nog för att de ska våga testa eftersom det inte gör så mycket om det inte går som tänkt. Men det är bra om lösningarna är formulerade som premier och inte som extra pålagor.
En diskussion som funnits länge är om miljökrav ska ingå i GMP-inspektionerna, är det fortfarande en väg framåt?
– Regeringen driver på i EU med målet att föra in miljökrav i GMP senast år 2020. Det är en bra ambition, även om jag tror det kommer att ta längre tid. Intresset från både industrin och myndigheter i andra länder är väldigt svagt.
Varför är intresset så lågt?
– De har fullt upp med andra utmaningar. Många länder har stora ekonomiska problem och i Italien kämpar de till exempel med arsenik i sitt vatten, då ses läkemedelsrester inte som något problem.
Gäller samma ointresse för de större läkemedelsutsläppen i Indien och Kina?
– De två frågorna med läkemedelsrester i våra avlopp och stora utsläpp vid produktionsanläggningar blandas oftas ihop vilket försvårar diskussionerna. Det är två helt olika frågor som behöver hanteras helt olika, men det är inte alltid vi når fram med det budskapet vilket gör att det internationella arbetet kommer att ta tid.