Storsatsningar utan hyresgäster
Med satsningarna Medicon Village i Lund och Biovation Park Telge i Södertälje står mer än 150 000 kvadratmeter tomma i forskningsparker helt eller delvis inriktade på life science. Samtidigt smids planer från Umeå till Göteborg på nästan lika mycket till. Och alla försäkrar att just deras bygge snabbt kommer att bli fullt.
Till sommaren är det dags igen. Då får konsortiet Acturum, bildat av Peab och Wallenbergfamiljens bolag Foundation Asset Management, tillträde till Astrazenecas tidigare forskningsanläggning i Södertälje. 30 000 kvadratmeter är redan vikta åt bland andra Scania och Campus Telge, men 100 000 kvadratmeter återstår ännu att hyra ut i det som ska kalllas Biovation Park Telge.
Satsningarna i Lund och Södertälje är speciella, så till vida att de utgår från redan existerande anläggningar som plötsligt blivit tomma när Astrazeneca valt att lägga ner sin verksamhet. Men bara några mil norr om det framtida Biovation Park Telge är Akademiska Hus i full färd med att bygga helt nya lokaler åt Scilifelab och Karolinska Institutet Science Park för över en miljard kronor. 2018 står även Biomedicum klart, en satsning på 3,5 miljarder som ska ge 55 000 nya kvadratmeter. Biomedicum ska bli hem åt fem av Karolinska Institutets institutioner – men flytten frigör i gengäld ytor på det nuvarande campusområdet som även kan fyllas av företag.
– KI är trångbodda och de befintliga lokalerna har successivt blivit omoderna. Vi tittar på vad som ska hända med de lokaler de suttit i nu, men vi är inte oroliga. Det är ett relativt stort tryck på området, både från KI och privata life science-företag, säger Sten Wetterblad, regionchef på Akademiska Hus.
Även i Göteborg skissar Akademiska Hus på nya lokaler för life science-bolag på det så kallade Medicinareberget, kloss i kloss med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Och i Umeå arbetar privata fastighetsbolaget Balticgruppen med en detaljplan för att kunna trefaldiga Uminova Science Park. Totalt handlar det om uppåt 120 000 kvadratmeter som planeras inom den närmaste framtiden, visar Life Science Swedens kartläggning. Och då är inte en successiv förtätning av Ideonområdet, som väntas sätta igång 2017, medräknad. Samtidigt har antalet anställda i branschen minskat succesivt de senaste 10 åren, en trend som ser ut att hålla i sig.
Finns det hyresgäster nog till alla dessa satsningar?
– Det är inte så att alla står och skriker snälla, bygg åt oss! Men sjukhuset och KI är stora dragplåster, det är många bolag som vill sitta nära dem, säger Sten Wetterblad.
Liksom övriga representanter för forskningsparkerna och deras fastighetsägare är han, trots att antalet anställda i branschen minskat drastiskt de senaste åren, övertygad om att de lokala styrkorna ska räcka för att attrahera tillräckligt många hyresgäster, åtminstone på sikt. Närheten till universitet åberopas ofta som ett sådant trumfkort, dock inte i Södertälje.
– Men vi har en fördel gentemot KI att här kan man flytta in från dag ett. Dessutom siktar vi på att ha konkurrenskraftiga hyror, säger Tomas Andersson, affärsområdeschef på Peab.
Enligt Sara Gunnerås på branschorganisationen Sweden Bio är lokalbrist ingen större hämsko för life science-bolagen i dag. Trots det ser hon ur medlemsföretagens perspektiv bara fördelar med en utbyggnad av forskningsparkerna.
– Våra medlemmar ringer inte direkt ner oss med problemet att hitta lokaler. Men det är positivt om de kan sitta tillsammans, det stimulerar kunskapsutbyte och samarbete och möjliggör tillgång till gemensam infrastruktur, säger hon.
Till skillnad mot inkubatorer, där uppstartsbolag får hyror och kringtjänster subventionerade med i huvudsak skattemedel, opererar forskningsparkerna på helt kommersiella villkor. Såväl Akademiska Hus som Peab och Balticgruppen räknar med att få igen miljardinvesteringarna genom framtida hyror. Men många forskningsparker får samtidigt draghjälp från kommuner, regioner och landsting. Umeå kommun satsar exempelvis en miljon kronor om året på Biotech Umeå, som syftar till att bygga upp ett life science-kluster i regionen och som även får finansiering från bland annat EU och Västerbottens läns landsting.
En ännu viktigare roll spelade de offentliga aktörerna vid bildandet av Medicon Village. Fastigheten köptes visserligen loss från Astrazeneca av en privat stiftelse, bildad genom en donation, från Peab-grundaren Mats Paulsson.
Men centralt för satsningen var att Region Skåne lovat flytta dit sin biobanksverksamhet och Lunds universitet cirka 200 forskare främst inom cancerområdet. Universitet har skrivit på avtal om att hyra 8 000 kvadratmeter i tio år för 20 miljoner kronor om året, med möjlig uppsägning efter tre år. Det är några miljoner mer än vad de tidigare lokalerna kostat.
Men rektor Per Eriksson pekar på konstruktionen bakom Medicon Village, som innebär att framtida hyresöverskott från verksamheten ska pumpas tillbaka in i universitetsforskningen inom life science. För honom var det självklart att universitetet skulle bli en aktiv del av satsningen.
– Som universitet kan man inte bara luta sig tillbaka och säga att det är inte vårt problem när något sådant händer i regionen. Det var ju 900 personer som berördes och regeringen visade ingen vilja att hjälpa till, säger han.
Hur mycket spelar lokalpatriotism in i en satsning som Medicon Village?
– Tänk dig scenariot att vi skulle ta ansvar för lokalerna i Södertälje, eller att KI skulle engagera sig för dem här nere. Det är knappast troligt. Du kan kalla vårt engagemang för lokalpatriotism om du vill, men jag köper inte den beskrivningen. Vi tar vårt samhällsansvar, utvecklar samarbeten och medverkar till en ny långsiktig finansieringsmodell för forskningen vid Lunds universitet. Allt detta är betydelsefullt nationellt och internationellt.
250 000 kvadratmeter ska fyllas
Ingen blir gladare av tomma lokaler
