23948sdkhjf

ESS flirtar med medtech

Svenska medtech-bolag bör engagera sig i möjligheterna Max IV och ESS kan ge, anser chefer för anläggningarna som nu uppmanar företag att komma med önskemål.
I slutet av februari bjöds intressenter in till Max IV och ESS i Lund för att diskutera hur anläggningarna kan bli relevanta för medicinteknikbolag. Redan i år ska det fattas beslut om tre av instrumenten som kommer att finnas i ESS och Marie-Louise Ainalem, direktör och vetenskaplig rådgivare för ESS, efterlyser därför ett snabbt engagemang från branschen.

– Min uppfattning är att svenska experter hittills inte har engagerat sig lika mycket som de från andra länder i att påverka specifikationerna för de analysutrustningar som ska skaffas till anläggningen.



Anläggningarna kommer
att använda olika tekniker för att studera material på atomnivå. Försöken kan därför ge kompletterande information till forskareinommedicinteknik.

– Med neutronstrålar, som i ESS, kan lätta atomer studeras. Även isotoper av samma ämne, som exempelvis vanligt väte och deuterium. Tekniken vid Max IV bygger däremot på röntgenstrålar, och kan identifiera atomer där skillnaden i massa är stor, som väte jämfört med järn, berättade Marie-Louise Ainalem.

Enligt Marie-Louise Ainalem kommer ungefär hälften av de 22 avancerade analysinstrument som planeras till ESS att vara anpassade för life science-forskning. Hon nämnde exempel på vad som har studerats med neutronstrålar: Till exempel hur olika implantat gynnar tillväxt av ny benvävnad, där studier av kalciumjonens roll är viktig för bland annat stabiliteten.

Christoph Quitmann, direktör för Max IV, liknade sin anläggning vid en schweizisk armékniv – full av olika verktyg. Ett sådant verktyg tar fram tredimensionella bilder. Crister Ceberg, docent i medicinsk strålningsteknik vid Lunds universitet, beskrev sådana möjliga applikationer.

– Inom medicinsk forskning kan man följa förloppet vid exempelvis lungsjukdomar genom att först spruta in faskontrastvätska. Inom medicinteknik kan man över tid studera benbildning runt metalliska implantat, eller följa funktionen hos en isatt stent i ett förkalkat blodkärl.



Möjligheterna att få
svar på vetenskapliga frågor är många – och det gäller att förstå vilka frågor som kan ställas. Mikael Jensen, adjungerad professor i strålningsforskning vid Danmarks tekniska universitet, poängterade att det därför behövs nya forskare som behärskar flera ämnen.

– Det är inte en fysiker, biolog eller medicinare, utan någon mitt emellan som kan vara länk mellan olika vetenskapliga discipliner.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063