Utmaningen blir att hitta felen
Nu ska EU ställa högre krav på miljöanpassning för elektriska och elektroniska produkter. Bolagen har fram till sommaren 2014 att på sig att anpassa sina produkter. Bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel förekommer ofta i legeringar och plaster, men nu ska de fasas ut.
– I den nya versionen av Rohs ingår alla produkter som behöver elektricitet för att upprätthålla sin funktion, med vissa undantag och avgränsningar. Men det finns en övergångsperiod för de nya kategorierna som kommer att fasas in successivt, däribland medicintekniska produkter, säger Annika Varnäs, riskbegränsare på enheten för industri- och konsumentkemikalier på Kemikalieinspektionen.
Start juli 2014
Kemikalieinspektionen är tillsynsmyndighet i Sverige och granskar en del av de elektriska och elektroniska apparater som säljs på marknaden. Det uppdaterade direktivet har implementerats i nationell lagstiftning och för medicintekniska produkter börjar kraven gälla i juli 2014. Företagen har nu drygt ett år på sig att se till att deras produkter följer de gränsvärden som EU satt upp för de sex miljö- och hälsoskadliga ämnena.
– Företagen ansvarar för att deras utrustning inte innehåller för höga halter av några av de ämnen som begränsas i Rohs, säger Annika Varnäs.
– Det kan finnas miljöskadliga ämnen där man kanske inte förväntar sig det. Till exempel förekommer bly ibland i legeringar som håller samman olika komponenter och kadmium kan ibland användas som stabilisator i plast, säger Mariana Pilenvik, som jobbar på tillsynsavdelningen på Kemikalieinspektionen.
Företagets ansvar
Oavsett var komponenterna i en produkt kommer ifrån är det företaget som släpper ut produkten på EU-marknaden som är ansvarigt och ska se till att gränsvärdena inte överskrids. Tillverkaren är skyldig att se till att gränsvärdena inte överskrids och att produkten har CE-märkning. Men även importörer som importerar produkter från länder utanför EU har ansvar att se till att produkten följer kraven innan den släpps ut på EU- marknaden.
– Vi som svensk myndighet kan inte ställa krav på exempelvis ett kinesiskt företag som inte håller sig inom ramarna för vilka gränsvärden som är tillåtna. Därför är det viktigt att företagen som sätter ihop komponenterna eller som importerar färdiga varor har koll på dokumentationen och är säkra på att produkten är kompatibel med Rohs, säger Mariana Pilenvik.
Om en elektricitetsdriven produkt vid en inspektion visar sig innehålla ett miljö- eller hälsoskadligt ämne som överskrider gränsvärdena kan det stå bolaget dyrt i form av böter eller utebliven försäljning. – Skulle vi upptäcka att gränsvärdena överskrids så får företaget först och främst inte sälja produkten längre. Är det sedan ett svenskt företag som står som tillverkare eller importör av produkten så är Kemikalieinspektionen skyldiga att anmäla företaget till polisen eller åklagarmyndigheten för brott mot miljöbalken, säger Mariana Pilenvik.
Därefter beslutar åklagaren om de ska påbörja en förundersökning och i så fall kan det innebära böter för företaget, påpekar Mari-
ana Pilenvik. – Företagen som inte följer reg-
lerna får betala för de analyser vi gjorde för att få fram information om förekomst av miljöskadliga ämnen, säger hon.
– De allra flesta företag drar tillbaka produkten frivilligt om den visar sig innehålla för höga halter av något av ämnena, säger Annika Varnäs.
Risk mot nytta
De företag som inte kan ersätta något av de miljöskadliga ämnena i sin produkt kan ansöka om undantag hos EU-kommissionen. Redan i dag finns vissa användningar inom det medicintekniska området som är undantagna direktivet. Bland annat är användningen av bly, kadmium och kvicksilver i detektorer för joniserande strålning samt blylager i röntgenutrustning undantagen.
– Man väger olika aspekter mot varandra och i de fall där det inte går att ersätta ämnena kan det alltså bli en fråga om ett undantag. Undantagen gäller inte för enskilda företag utan för en viss användning, säger Annika Varnäs och fortsätter:
– När man väljer att inkludera vissa ämnen i direktivet har man först gjort en bedömning av om ämnena går att ersätta i elektronisk och elektrisk utrustning, utan att alternativen blir sämre för hälsa och miljö. Men i vissa fall händer det att något inte går att ersätta och då går det att ansöka om undantag. Det kan tänkas att det finns en del användningsområden inom det medicintekniska området där man kommer att ansöka om undantag, säger hon.
Skulle en användning bli un-
dantagen så gäller undantaget i fem eller sju år, beroende på vilken produktkategori det är frågan om. För medicinteknisk utrustning är det sju år. Om företagen därefter inte har lyckats ersätta ämnet måste de ansöka om förnyat undantag för att få fortsätta sälja produkten.
– Tanken är ju inte att företagen ska söka om undantag utan att de i första hand ska försöka fasa ut dessa miljö- och hälsoskadliga ämnen och hitta substitut. Därför gäller undantaget under en begränsad tid, säger Annika Varnäs. Annika Varnäs följer även kommissionens arbete med Rohs-direktivet. Under 2013 och 2014 ser kommissionen över om fler ämnen ska läggas till i Rohs-direktivet.
– Bland de ämnen som man tittar på finns bland annat ytterligare flamskyddsmedel samt några ftalater som används som mjukgörare i plast. Under 2014 kommer EU fatta beslut om fler ämnen ska ingå, säger hon.