Så ska effekten av Alf mätas
Vetenskapsrådet presenterar en värderingsmodell för hur forskning finansierad av Alf-medel kan mätas.
Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen utrett hur man ska kunna utvärdera kvaliteten och effekten av klinisk forskning som finansieras av de statliga Alf-medlen. Alf-medlen, som ska täcka kostnaderna för klinisk forskning i landstingen, uppgår till 2,2 miljarder kronor årligen. Av dessa 2,2 miljarder kronor går 1,6 miljarder till klinisk forskning, men vad miljardinvesteringen leder finns i dag ingen samlad kunskap om.
Bristen på uppföljning och utvärdering har tidigare kritiserats av den forskande medicinindustrin. Bland annat har Läkemedelsindustriföreningen, Lif, påpekat att staten genom att följa upp Alf-utbetalningar kan ta en aktiv roll och flytta resurser till landsting som är öppna för fler kliniska prövningar. Nu kan en nationell modell för utvärdering av Alf-finansierad forskning vara på gång.
I tisdags lämnade Vetenskapsrådet in resultatet av utredningen, ett detaljerat förslag på hur kvaliteten och effekten av den kliniska forskningen som finansieras av Alf-medel kan utvärderas. I förslaget presenteras en modell för utvärdering av all Alf-finansierad forskning, även den forskning som finansieras bara delvis av Alf-medel. På så vis anser Vetenskapsrådet att utvärderingen kan komma att omfatta majoriteten av all klinisk forskning.
- Det har saknats en nationell modell för att utvärdera kvaliteten och effekten av den kliniska forskningen som finansieras av Alf-medel och en sådan modell har efterlyst av såväl regering som av oss på Vetenskapsrådet, säger Sten Söderberg, på Vetenskapsrådet och projektledare för uppredningen.
Enligt förslaget ska forskningen utvärderas utifrån tre aspekter; vetenskaplig kvalitet, klinisk betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar. Underlaget för bedömningarna ska skickas in av regionerna. Enligt Sten Söderberg görs uppföljningar av medlens användning redan i de flesta regionerna, men värderingarna görs på olika sätt.
- Genom att implementera en nationell modell hoppas vi att man nationellt får en bättre överblick, säger han.
Den slutliga bedömningen ska enligt förslaget göras av paneler med vetenskapliga experter och representanter från hälso- och sjukvården, näringslivet och patientorganisationer. Tanken är att panelerna till ungefär två tredjedelar ska bestå av internationella vetenskapliga experter och den resterande tredjedelen av representanter från industri, vården och patientorganisationer. Vem som ska ansvara för utvärderingen är i förslaget osagt..
- Vi har utformat förslaget på ett organisationsneutralt sätt, men Vetenskapsrådet har kompetensen för att implementera modellen som den är i dag. Vi har redan kontakt med internationella vetenskapliga experter och liknande bedömningsarbete är en del av vårt dagliga arbete, förklarar Sten Söderberg.
Slutligen föreslår Vetenskapsrådet att man, innan en eventuell överenskommelse om att implementera modellen, gör en pilotstudie för att testa förslagets olika delar.
Det aktuella förslaget är ett resultat av ett tilläggsuppdrag som Vetenskapsrådet fick efter att myndigheten under 2010 lämnat in en utredning på samma tema, att följa upp och utvärdera Alf-medlen. Förslaget har tagits fram av Vetenskapsrådet efter samråd med Sveriges kommuner och landsting, SKL, SBU, Svenska läkaresällskapet och Vinnova.