Bolagen efter Astrazenecas nedläggning
- bara 2 av 69 nystartade företag satsar på läkemedel.
En kartläggning som Life Science Sweden har gjort visar att det totalt har startats 69 nya bolag efter Astrazenecas nedläggningar i Södertälje och Lund. De allra flesta är fåmansbolag med en till fem anställda och en överväldigande majoritet, 65 bolag, är tjänste- eller konsultföretag. Endast två bolag, ett i Lund och ett i Södertälje, driver eller ska driva egna utvecklingsprojekt inom läkemedelsutveckling.
- Det är oroväckande, men jag är inte förvånad, säger Jonas Ekstrand, tf vd för life science-sektorns branschorganisation Sweden Bio.
När nedläggningen i Södertälje var ett faktum kraftsamlades det från olika håll, inte minst från regeringens, för att behålla den uppsagda kompetensen i Sverige. Det har man till stor del lyckats med: 19 av de nystartade företagen bedriver kontraktsforskning, fem är verksamma inom kemi och toxikologi och fyra verksamma inom regulatoriska och immaterialrättsliga områden.
Men Jonas Ekstrand ser en risk i att bristen på nya utvecklande läkemedelsbolag kan leda till att den stora mängden konsultföretag på sikt inte kommer att ha någon avsättning för sina tjänster.
– Det är relativt kort halveringstid på den typen av kompetens och om ingen i slutänden har något att göra för att det inte kommer in några nya projekt kommer vi att tappa den. Det bästa vore om kompetensen som finns efter nedläggningarna kunde utveckla kvalitativa utvecklingsprojekt för att skapa värde i form av nya jobb, export- och skatteintäkter, men framför allt nya produkter för patienterna, säger Jonas Ekstrand.
Från regeringens sida säger man sig vara medveten om problemet.
– Vi måste vara vaksamma på utvecklingen för den svenska läkemedelsindustrin. Det är inget som sköter sig självt utan vi måste se till att skapa goda förutsättningar, säger Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Han menar det redan görs inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen och hänvisar bland annat till utredningen om kliniska prövningar som ska presenteras vid årsskiftet och satsningar på samverkan mellan akademi och industri för att stimulera läkemedelsutveckling i de tidiga skedena.
– Sedan kan man diskutera om det räcker och vad man kan göra ytterligare. Det finns en medvetenhet om läkmedelsindustrins betydelse och en vilja hos regeringen att underlätta för den.
Ett reellt hinder för att ge sig in på läkemedelsmarknaden är det stora behovet av kapital. Peter Honeth håller med om att finansieringsfrågan är viktig och hans recept är att leta samarbeten.
– Det finns också offentligt riskkapital att söka, och där kan man behöva se över om de ska utformas på något annat sätt.
Men i stora drag ser Peter Honeth positivt på förutsättningarna för läkemedelsbranschen.
– Möjligen har vi lite för få bolag som är inriktade på att utveckla läkemedel. Samtidigt har vi ett ganska stort antal mindre företag, varav många är tjänsteföretag, och generellt bidrar tjänsteföretag med betydande exportintäkter.