Pengabrist skapar nya möjligheter
I tider då tillgången till pengar är knapp föds nya sätt att hitta finansiering. Under den senaste finanskrisen uppstod crowdfundning och nu har fenomenet exploderat. Under 2012 bytte drygt fem miljarder amerikanska dollar ägare.
- I stora finanskriser kommer stora institutionella förändringar. Det är också mycket som händer i samband med att världen blir mer virtuell och teknikframstegen förändrar sättet att få in pengar på nu och det är Crowdfunding en del av, säger hon.
Robin Teigland berättar att den första plattformen för Crowdfunding kom redan 2006, Fundable.com, men redan innan det förekom det viss allmänfinansiering genom exempelvis att kända personer uppmanade till donationer till olika projekt.
- I dag finns det jättemånga plattformar för crowdfunding, i maj tidigare i år uppskattade vi att det fanns 800 olika crowdfundingplattformar och globalt räknar man med att omkring fem miljarder dollar omsätts via plattformarna under 2013, säger Robin Teigland.
I Europa är man lite efter amerikanerna där Crowdfundingen fått en starkare etablering. Av de totalt fem miljarder dollar som omsätts via crowdfunding beräknas 1,3 miljarder dollar cirkulera i Europa. I Sverige finns i dagsläget 3-4 plattformar varav den senaste, Crowdcube.se etablerades i Sverige i maj. Crowdcube.se kommer urspunglingen från Storbritannien och ger, med marknadsplatsen i Sverige, nu sina projekt möjlighet att få finansiering från bägge länder.
- I takt med att det uppstår fler plattformar kommer de dels med olika erbjudanden dels blir de mer nischade på projekt inom olika områden, förklarar Robin Teigland.
Men det är inte bara bristen på pengar som fått fart på crowdfundingen. Robin Teigland pekar också ut den tekniska utvecklingen som bidragande men också människornas förhållningssätt till internet och deras användning av det.
- I dag finns det tekniska möjligheter, bra uppkoppling och folk använder oftare nätet för att köpa saker, något vi tidigare dragit oss för, säger hon.
- Det ihop med att finanskrisen gjorde det svårare för småföretag att få stöd från banker, stat och investerare gjorde en bra grogrund för Crowdfunding-plattformar.
Och det är också de många bakomliggande orsakerna bakom Crowdfundingens framgång som gjort utvecklingen så explosiv menar Robin Teigland.
- Effekten blir större då effekten kommer från fler olika faktorer.
Crowdfunding har fått störst genomslag inom kulturella sammanhang och på konsumentmarknaden. Inom dessa områden finns både flest projekt och flest personer som är benägna att investera. Rekordsumman som hittills delats ut till ett projekt är enligt Robin Teigland drygt tio miljoner dollar till Pebble-klockan som kan koppla in samtal och meddelanden från smartphone, registrera joggingturer via GPS och lagra information i molnet. Ett annat projekt har fått in mer än Pebble-klockan, Ubunto-telefonen som skulle ha mobiliteten som en smartphone men med samma kraft som en stationär dator. Projektet siktade på att ta in 32 miljoner dollar, men när inströmningen av pengar avtog vid 12,8 miljoner dollar konstaterades projektet som nedlagt.
- Får projektet inte in tillräckligt med pengar stängs fonden, men pengarna dras inte från finansiärernas konton förrän hela det efterfrågade beloppet uppnåtts. På så vis försvann inte 12,8 miljoner dollar från investerare bara för att projektet inte blev av. Det är ett säkerhetssystem, säger Robin Teigland.
I Sverige är rekordet 550 000 kronor som investerades i en dokumentärfilm som ska granska slöseri med skattepengar.
- Sverige är ett litet land och antalet personer som vill investera genom Crowdfunding är mer begränsat i jämförelser med exempelvis USA.
Men vilka är personerna som investerar och förväntar de sig att få ut någonting? Robin Teigland berättar om att bilden av vilka som investerar i start up-bolag gått från vänner, familj och dårar till vänner, familj och följare.
- Det är främst folk i den närmaste kretsen till en början. Men sen dyker det upp folk som vill stötta projekt de gillar eller som de har en personlig koppling till, som exempelvis sjukdomar eller en pryl de vill ha.
Även om projekt med anknytning till den medicinska forskningen ännu inte exploderat på Crowdfunding-plattformarna så finns det en viss tillväxt. I USA finns flera forskningsprojekt som utreder uppkomsten och utvecklingen av autism som fått in pengar via crowdfunding. I projektet Ubiome vill forskare studera mikrober i kroppen. Ett annat exempel är icancer.org.uk där manförsöker få in 1-2 miljoner brittiska pund för att kunna sätta igång kliniska studier med cancerätande virus för att utvärderas som behandling av neuroendokrin cancer.
Finansieringen kan komma i olika former där investeraren antingen inte förväntar sig att få något tillbaka, annat än att kunna köpa eller nyttja resultatet i framtiden, eller så köper investeraren olika belöningar. I det KTH-baserade projektet Volumental kan investerarna mot 35 dollar få en supporttröja eller mot 2 500 dollar få besöka projektet och se utvecklingen av deras 3D-skrivarapp samt äta middag i "nobelprisanda".
- Det finns i princip två typer av investerare, de som gör det för att få en må bra-känsla och de som gör det för att få någon typ av belöning. Belöningen kan antingen vara i form av avkastning eller att berika sitt varumärke, säger Robin Teigland.
För att få finansiering och knytas an till en crowdfundingplattform krävs att personerna bakom projektet har ett fläckfritt förflutet. Vissa plattformar genomför due diligence innan projekten antas och som sökare måste du kunna redovisa en hel digital identitet. Identiteten baserar på allt du gör på nätet, om du är knuten till ett universitet, dina konton på sociala nätverk och vad som skrivs om dig ger en bild av vem och hur du är.
- Man är vad man gör på internet. Utan en digital identitet kommer du inte få några pengar, säger Robin Teigland.
Hon menar på att användarna genom att granska den digitala identiteten blir som en lätt polisiär utredning och att du är bränd om du gör bort dig en gång. Det betyder inte att du inte får misslyckas med olika projekt, men gör du det ska du inte dölja det.
- Så är det även med riskkapital. Investerare vill ha folk som har misslyckats, det betyder att de lärt sig något när de försöker igen.
Förutom att Crowdfunding ger möjlighet till finansiering kan fenomenet också användas för att verifiera affärsidéer. I Holland finns det banker som upprättat ett system där entreprenörer får beskriva sin idé för allmänheten och får banklån om de lyckas få in hälften av pengarna via crowdfunding. Men möjligheterna med crowdfunding tar inte slut här, menar Robin Teigland som tror att fenomenet kommer växa sig ännu större.
- Riskkapitalister är som förr i tidens resebyråer, de behövs snart inte längre.