Läkemedel ska stoppa kräksjuka
Ett gammalt läkemedel med ny indikation kan hindra spridning av vinterkräksjuka. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet som nu genomför en klinisk studie på 215 patienter.
- Studien har rönt mycket uppmärksamhet i Sverige och internationellt. I USA och Kanada används Ondansteron redan mot kräkningar vid mag- och tarminfektioner, men det har aldrig gjorts några studier på vilka mikroorganismer det är verksamt mot, säger Lennart Svensson vid Linköpings universitet och ansvarig forskare för studien.
Den verksamma substansen i Ondanesteron är en serotoninreceptor-antagonist som blockerar serotoninreceptorer på vagusnerven och på så sätt förhindrar kräkning. Forskarnas tror att läkemedlet även fungerar på kräkningar till följd av infektion med rotavirus och nororvirus, där det senare orsakar vinterkräksjuka. Vid infektion med rota- eller norovirus infekteras epitelcellerna i tunntarmen och forskarnas hypotes är att en typ av specialicerade känselceller, EC-celler, stimuleras att frisätta serotonin. Serotoninet verkar på intilliggande nerver, bland annat vagusnerven, som skickar signaler till hjärnans kräkcentrum och slår på kräkreflexen. Hypotesen är alltså att läkemedlet blockerar möjligheten för serotoninet att binda till nerven, med mindre kräkningar som följd.
De 215 barn och ungdomar som ska ingå i studien behandlas efter randomisering med en dos av placebo eller läkemedel, och antalet kräkningar följs upp under 24 timmar.
Men studien har inte varit helt enkel att få igenom. Intresset från läkemedelsindustrin har varit svalt och Lennart Svensson är inte förvånad över att antalet kliniska prövningar i Sverige minskar.
- Det är för krångligt. Svårigheterna för forskare att göra kliniska läkemedelsprövningar i Sverige beror delvis på det låga intresset från kommersiella företag, men också från universiteten och etikprövningsnämnderna.
Han är också kritisk till kontraktsforskningsföretagen i samband med att forskarna tog in anbud på beredningsformuleringen.
- De prisförslag vi fick var mycket godtyckliga. En angav att det skulle kosta en miljon kronor, medan det hos en annan skulle kosta 100 000 kronor.
Studien påbörjades i februari i år och ska pågå under ett år. Störst användningsområden ser Lennart Svensson i sjukvården där minskade kräkningar kan ha stor betydelse för patienter som riskerar allvarliga komplikationer till följd av rubbad vätskebalans och ur smittspridningssynpunkt.
- Det skulle innebära stora samhällsvinster att till exempel inte behöva stänga hela avdelningar och kliniker på sjukhus på grund av vinterkräksjuka, säger Lennart Svensson.