23948sdkhjf

Så ska läkemedelsplattformen hjälpa forskarna

Om några veckor öppnar Scilifelabs Drug Discovery and Development-plattform. Här ska forskarna i akademin få hjälp att ta fram substanser som kan utvecklas till nya läkemedelskandidater.
Satsningen på tidig läkemedelsforskning som regeringen presenterade i forsknings- och innovationspropositionen hösten 2012 börjar nu ta form. En nationell läkemedelsutvecklingsplattform - Scilifelab Drug Discovery and Development Platform , kortat Scilifelab DDD, ska erbjuda forskare i akademin stöd i utvecklingen av nya behandlingar. En mindre del av kompetensen finns sedan tidigare på plats men nu arbetar man intensivt med att bygga upp infrastruktur och kommer även börja rekrytera personal till verksamheten för att kunna starta tidigt nästa år.

Plattformen är ett resultat av regeringens strategi att på ett nationellt plan stimulera den medicinska forskningen genom att ge stöd i de tidiga faserna i läkemedelsutvecklingen. Tanken är att forskare i akademin ska kunna ansöka om hjälp att utveckla sina idéer eller hitta substanser för utpekade targets som sedan kan utvecklas till att bli läkemedelskandidater.

- Vi vill stärka forskningen så att forskningsresultaten kommer fler patienter till nytta, säger Per Arvidsson som kommer att leda verksamheten vid SciLifeLab i Stockholm.

Plattformen tar plats vid och kommer att drivas från Scilifelab i Stockholm och Uppsala, men tar in ansökningar från forskare från hela Sverige. Per Arvidsson förklarar att forskningsprojekten kan vara i väldigt tidiga utvecklingsskeden och att forskarna inte behöver ha en färdig substans för att söka stöd hos plattformen.

- Det räcker med att forskarna har en idé eller har identifierat en target och behöver en molekyl som träffar rätt. Det är i själva discovery-fasen vi praktiskt kan hjälpa till, men vi tänker oss att förse projekten med en "line-of-sight" som sträcker sig hela vägen in i kliniken, säger han.

Att screena efter lämpliga substanser är en av delarna som plattformen kan erbjuda hjälp med. Hela plattformen är uppbyggt efter åtta områden som förutom screening hanterar humana antikroppar, lead-identifiering, optimering samt in vitro-farmakologi. Screeningverksamheten är en av de delar som redan i dag är igång inom Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS, vars nod på KI i dagarna flyttat till Scilifelab och kommer vara samlokaliserad med DDD-plattformen.

- Vi ser den nya DDD-plattformen som en naturlig fortsättning för de projekt som identifierat "tool compounds" inom ramen för CBCS, men där det nu finns tillräckligt stark rational för att starta ett fokuserat läkemededelsutvecklingsprojekt, säger Per Arvidsson.

Scilifelab DDD-plattformen kommer också att erbjuda den optimering och profilering som krävs för att verifiera identifierade lead-substanser i cell- eller djurmodeller, men därefter är tanken att kommersiella aktörer ska kliva in.

- Vi har kontakt med innovationskontoren på de olika lärosätena och när vi kommit så långt är det de som kan hjälpa forskaren vidare, säger Per Arvidsson och fortsätter:

- Trots att vi inte har identifierat några projekt ännu har vi redan sett stort intresse från en rad internationella företag. Om vi lyckas skapa oss en nationell förankring inom svensk akademi tror jag det finns stora möjligheter för oss att fungera som en katalysator för interaktionen mellan svensk akademi och dessa företag i framtiden.

För det är forskaren bakom ansökan som äger rättigheterna till projektet. Och tanken är att stödet inte ska kosta forskaren något, annat än kostnaderna för förbrukningsmaterial. Kruxet är dock att plattformen i den nuvarande budgeteringen enbart kommer att kunna driva omkring 3-4 småmolekylära och 3-4 biomolekylära projekt per år även om Per Arvidsson tror att intresset kommer att vara större än så.

- Det finns många bra idéer där ute. Och det är viktigt att forskarna ser att det här är en nationell resurs och passar på att använda den.

Utvärderingen av ansökningarna kommer att göras av ett nationellt råd och följa vissa prioriteringsordningar. Projekten bör till exempel ha ett tydligt medicinskt behov. Projekt som har behov av stöd i hela utvecklingskedjan kommer att prioriteras framför de projekt som enbart har behov av viss hjälp. Samtidigt pågår en diskussion hur Scilifelab ska kunna hjälpa små biotech-bolag.

- Vi har diskuterat att små biotech-bolag skulle kunna komma åt bland annat instrument vi har här. Men skulle vi ta in projekt från biotech-bolag som har kapital så skulle det kunna ge en konstig konkurrenssituation mot befintliga aktörer som bedriver konsultverksamhet inom området.

- Vi har inget kommersiellt intresse. Vårt fokus är att förädla forskningen till en nivå där den börjar bli kommersiellt intressant.

Under de närmaste veckorna påbörjas implementeringen av planerna så att plattformen ska vara redo att ta emot ansökningar från forskare i början av 2014. Just nu rekryterar Scilifelab kompetens till de olika verksamhetsområdena. Totalt ska ca. 20 personer in i organisationen som fullbemannad beräknas bli en personalstyrka på drygt 25 personer förutom de professorer som är knutna till verksamheten.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.057