Bioarctic designar studien efterhand
Regelbunden utvärdering ger forskningsbolaget snabbare svar på effekt.
Det luktar nytt hos Bioarctic Neuroscience. Förra veckan flyttade det Stockholmsbaserade företaget. Inte alls långt, men till större lokaler, och även om det mesta är på plats är labbänkarna ännu oanvända och tavlor väntar på att bli upphängda.
På en av väggarna slingrar en stor målning. Den föreställer en antikropp – kärnan i företagets verksamhet. Bioarctics antikropp BAN2401 testas just nu i en klinisk fas II-studie på patienter med tidig Alzheimers sjukdom. Studien ska omfatta upp till 800 patienter och genomföras i USA, Kanada och Europa.
- Eftersom det bygger på en svensk uppfinning är det väldigt angeläget för oss att göra studier här i Sverige, säger Hans Basun, medicinsk chef på Bioarctic Neuroscience.
Sverige och Norden är också en viktig marknad för bolaget. År 2007 licensierade Bioarctic ut de globala rättigheterna till antikroppen till det japanska läkemedelsbolaget Eisai vid ett eventuellt marknadsgodkännande. Men man behöll rättigheterna till försäljning i de nordiska länderna.
Eisai och Bioarctic har samarbetat kring utvecklingen av antikroppen sedan 2003 och forskningen har gjorts i Sverige med ekonomiskt stöd från Eisai. Eisai finansierar nu de kliniska studierna och driver dem. Men besluten diskuteras i en styrkommitté där båda bolagen har lika många representanter.
- Jag har sett exempel när det större bolaget har tryckt bort det mindre i en sådan här situation, men för oss fungerar samarbetet väldigt bra. De lyssnar på vad vi har att säga, säger Hans Basun.
När fas II-studien med BAN2401 drar igång i Sverige blir det första gången antikroppen testas på patienter här. Även fas I-studien var tänkt att gå både i USA och Sverige. Men en regional etikprövningsnämnd hade invändningar på studiedesignen och ansökan avslogs. Efter överklagan gav den centrala etikprövningsnämnden sitt klartecken, men då var studien i USA redan igång och det blev ingen prövning i Sverige.
Och även om fas II-studien nu startar i Sverige hann USA före även denna gång. Där är ungefär 150 patienter redan rekryterade, medan den första patienten i Sverige väntas få sin behandling i vår.
När Hans Basun berättar om utformningen av fas II-studien dyker ordet unik regelbundet upp. Till exempel när han berättar att positronelektronmikroskopi, PET, används för att kontrollera att alla patienter som tas in i studien verkligen har ansamlingar av beta-amyloid i hjärnan.
- På så sätt får vi garanterat in rätt patienter som har den grundläggande alzheimerpatologin, säger han.
I studien används också ett nyutvecklat testbatteri för att undersöka effekten av behandlingen. Det bygger på kända tester för att mäta kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom. Men med erfarenheter från Eisais tidigare genomförda studier på patienter med Alzheimers sjukdom i olika faser har man kunnat plocka ut de variabler som bäst påvisar effekterna hos personer med så tidig sjukdom som patienterna i denna fas II-studie har.
Studien har också en så kallad adaptiv design, vilket innebär att vissa beslut om utformningen fattas utifrån resultat som fås under studiens gång. Konkret innebär det att man testar flera doser av antikroppen och utvärderar resultaten i delanalyser.
- Efter 195 patienter görs första interimsanalysen. Om någon av doserna då inte visar effekt får den inga fler patienter, utan de läggs på den dos som visar effekt. Studien kan sluta redan vid 350 patienter, om vi ser tydlig effekt för någon dos, men om det är jämn effekt mellan de olika doserna fortsätter vi till 800 patienter, säger Hans Basun.
Tanken är att på detta sätt snabbare komma fram till om, och i vilka doser, behandlingen är effektiv och hitta doser att fokusera på i fas III.
På de flesta punkter är protokollen för studierna i USA och Europa lika, berättar Hans Basun. Men en sak skiljer sig åt. I protokollet i USA tar man med patienter som får 30 poäng, det vill säga inte har någon demens, enligt den så kallade MMSE-skalan som mäter kognitiva funktioner som minne, språk och inlärning. Patienterna måste då ha en tydlig minnespåverkan i ett rent minnestest och enligt den globala skattningsskalan CDR. Detta kunde myndigheterna i vissa europeiska länder inte gå med på, utan där fick gränsen sänkas till 28.
- Det gör att vi missar en del tidiga patienter. Jag tycker inte att det är ett helt vetenskapligt beslut eftersom människor kan klara enklare tester, som MMSE, även om de har dåligt minne på grund av Alzheimers sjukdom, säger Hans Basun.
- Vi hade hoppats att få ha samma protokoll. När man skickar in registreringsansökan är det bättre att ha gjort identiska studier, så att ingen kan säga att det skulle handla om olika patientpopulationer, fortsätter han.
Eisai har som sagt tidigare erfarenhet av kliniska prövningar med Alzheimers sjukdom och har utvecklat läkemedlet Aricept, som används för att behandla symtom på sjukdomen. Företaget har sin kliniska verksamhet i USA och Hans Basun kan förstå deras känsla av att det är krångligt med studier i Europa.
- Det har blivit enormt mycket bättre i EU, när man nu kan göra en enhetlig ansökan om klinisk prövning. Men den ska fortfarande godkännas av de enskilda länderna i slutänden, så riktigt lika enkel process som i USA är det inte.
- För att kliniska studier ska göras i Europa är det oerhört viktigt att det där är smidigt.
Hans Basun upplever också att ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten om att göra en klinisk studie, den så kallade IND-ansökan, på ett praktiskt sätt fungerar som ett öppet dokument där den sökande fortlöpande kan fylla på med nästa studiedesign.
- Här känns det mer som att man börjar om på ny kula för varje klinisk prövning, säger han.
Men Hans Basun ser också fördelar med det svenska sättet att genomföra kliniska prövningar jämfört med det amerikanska. I USA är det vanligare med speciella institut som sysslar bara med klinisk forskning, konstaterar han.
- Det kanske är bra i vissa fall. Men när man gör prövningen inom vården, som i Sverige, tror jag tror att patienterna representerar befolkningen bättre och att man får högre kvalitet i patienterna som läkarna väljer ut.
Patienterna i fas II-studien följs i ett och ett halvt år. Resultat väntas vid årsskiftet 2016/2017.
[tboot_accordion_bootstrap name="UniqueName"]
[tboot_accordion_bootstrap_section color="primary" name="UniqueName" heading=" Så ska antikroppen stoppa Alzheimers " number="1" open="yes"]
Den humaniserade antikroppen BAN2401 är specifikt riktad mot förstadier till de plack, det vill säga långa trådar av molekylen amyloid-beta, som finns i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.
Hypotesen om att det är just förstadierna, så kallade protofibriller, som är skadliga för hjärnan baseras på forskning av Lars Lannerfelt, professor vid Uppsala universitet.
Målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsförloppet i ett tidigt skede genom att oskadliggöra protofibrillerna i hjärnan.
Behandlingen ges genom infusion i armen.
[/tboot_accordion_bootstrap_section]
[/tboot_accordion_bootstrap]