Han lämnade Harvard för KI
Målet är en metod att få skadade hjärtan att laga sig själva. För Harvardprofessorn Kenneth Chien stod det klart att nästa steg i hans forskning var att byta modellorganism från mus till människa. Bästa stället att göra det visade sig vara i Sverige.
- Huvuddelen av mitt arbete är gjort i musmodeller, och vi har gjort mycket intressant arbete och många värdefulla upptäckter. Men nu har vi kommit så långt vi kan i att förstå hjärtats biologi och sjukdomar i mus och nästa steg är att börja arbeta i mänskliga system. Även om det är betydligt mer komplicerat är det möjligt med dagens teknik med stamcellsmodeller, high throughput-sekvensering, klinisk fenotypning och möjlighet att knocka ut humana somatiska celler.
Kenneth Chiens akademiska hemvist var till för ett år sedan Harvard University i Boston i USA. Det är också där majoriteten av hans forskning är gjord. Men när det blev dags att byta musmodellerna till människa behövde Kenneth Chien något han inte kunde få vid Harvard
Och då valde du Sverige och Karolinska Institutet för ditt fortsatta arbete. Varför?
- Om modellorganismen för dina studier är människa måste du ha tillgång till människor för kliniska studier. All teknik finns visserligen på Harvard, men förutsättningarna för att göra kliniska studier med nya biologiska behandlingar är mycket bättre här i Sverige och Europa än i USA. Dessutom är det svårt att få finansiering för kliniska studier och forskning i USA nu om du inte är kopplad till ett företag. Samtidigt brottas hela sjukvårdsapparaten med finansiella problem, inte minst inom kardiologi. Så i den fasen vi var med vår forskning och med viljan att ta den till nästa nivå var det nödvändigt att hitta en plats och arbetsmiljö där det var möjligt att genomföra. När jag blev erbjuden en professorstjänst på KI bestämde jag mig därför för att komma hit och undersöka möjligheterna, och jag blev positivt överraskad.
På vilket sätt?
- Bland annat av Karolinska sjukhusets GMP-facilitet Vecura och fas I-enheten Karolinska Trial Alliance. Dessutom är det regulatoriska ramverket mycket mer interaktivt och stödjande här. Ibland hör man hur komplicerat regelverket är Sverige, men det är inte i närheten av det i USA.
På vilket sätt är det lättare att göra kliniska prövningar här än i USA?
- Här har vi fått mycket bättre stöd av de regulatoriska myndigheterna och hjälp i hur vi ska lägga upp de första studierna med syntetiskt modifierat RNA i människa. De har också hjälpt oss att planera de inledande djurstudierna så att vi inte kommer in på fel spår och måste backa. Det är en iterativ process där vi hela tiden får feedback på vad vi gör innan vi tar nästa steg.
En annan fördel med att göra studierna i Sverige är att det är mycket lättare att få tillgång till mänsklig hjärtvävnad här än i USA. I Sverige är det tillåtet att använda hjärtvävnad från aborterade foster till forskning, efter att ha uppfyllt rigorösa krav naturligtvis, och studier på mänsklig hjärtvävnad jämfört med embryonala stamceller kan ge oss än mycket bättre förståelse för hur det mänskliga hjärtat utvecklas.
Kenneth Chien gillade med andra ord det han såg och tackade ja till professorstjänsten. Han tillträdde den i början på januari 2013 och från början var tanken att han också skulle behålla sitt labb på Harvard.
- Men saker och ting har gått så bra här i Sverige så jag beslutade mig för att avveckla labbet på Harvard och numera är jag visiting professor där.
Du har nyligen fått 25 miljoner kronor i anslag från Wallenbergsstiftelsen. När startar ni den kliniska studien med modifierat RNA på patienter?
- I mitten av nästa år skulle jag tro, om allt går enligt plan. Målet är att ersätta eller återbilda skadad eller förlorad vävnad i hjärtat. Vi kommer att börja med icke hjärtrelaterade studier i friska frivilliga. Just nu är vi mitt uppe i studierna av mänsklig hjärtvävnad för skapa en karta över de olika stegen i hjärtats utveckling och av den stamcellsfamilj som bygger upp hjärtat.
Du är inte bara forskare utan också grundare av bioteknikföretaget Moderna Therapeutics, som Astrazeneca tecknade samarbetsavtal med förra året. Vilken är den största utmaningen i att bolagisera forskning och ta den till marknaden?
- Att hitta rätt affärspartners med mycket erfarenhet, inte minst av att bygga framgångsrika företag. Det är inte självklart att du som framgångsrik forskare också ska vara den som leder bolaget. Du måste samarbeta med människor som har erfarenhet av att bygga och driva företag. Bioteknik är en högriskbransch och du kan förlora skjortan om du inte vet vad du gör.
Vad är din bild av det svenska landskapet för bioteknikbolag?
- Jag har noterat att det finns och startar en stor mängd bioteknikbolag och att vissa kanske inte skulle ha startats. Många av dem kämpar för sin överlevnad och jag tror inte på att med olika medel hålla liv i alla dessa små bolag som i själva verket kanske inte har en tillräckligt bra teknik eller affärsmodell.
Hur ska man göra i stället?
- Jag skulle vilja se att man började rekrytera människor med mer erfarenhet, som varit framgångsrika på andra håll i Europa, eller européer som arbetat och varit framgångsrika i USA. Vi behöver den typen av talang här.
Hur kan dessa personer lockas hit? - Jag tror att människor måste nätverka mer. Om du inte befinner dig i ett nätverk med de främsta forskarna och företagsledarna kommer du inte att kunna locka den typen av personer hit. Men det finns ingen snabb lösning utan det handlar om att bygga framgångsrika företag som ger något tillbaka till investerarna för att skapa hållbarhet på sikt.
Vad är ditt recept på att bygga framgångsrika företag?
- Till en början är det är inte vetenskaplig välvilja att hjälpa någon att starta ett bolag som ett sätt att dra in pengar för att driva sitt labb. Bolag ska man starta när man har något att producera. Sedan är det naturligtvis ett mellansteg innan du kommer dit och där kan staten och universiteten spela en viktig roll för att ge bolaget möjlighet att mogna. - Jag tror också att det är viktigt hur man hanterar IP-frågor och vem som har rätt till upptäckten, och där måste man fundera över universitetens roll. Sedan tror jag också att samarbetet mellan akademi och industri har en kritisk roll och där ser jag att det skulle kunna vara mer flexibelt.
På vilket sätt kan akademin och industrin samarbeta annorlunda?
- Ett bra exempel är samarbetet mellan Karolinska Institutet och Astrazeneca där forskare från båda sidor faktiskt står bredvid varandra och arbetar i samma labb. Det är väldigt ovanligt och sådana samarbeten skulle jag vilja se mer av.
Hur är du själv som affärsman?
- Jag är grundare av mitt bolag, men jag är vetenskapsman, inte affärsman. Du skulle förmodligen gå i konkurs om du bad mig om investeringsråd. Men med min kunskap om hjärtsjukdomar och bioteknik kan jag ge råd i forskningsmässiga frågor om ifall en viss teknik kommer att fungera eller inte.
Förutom fler personer med kapacitet att bygga framgångsrika bioteknikbolag, är det något annat du saknar här i Sverige och vid KI?
- Jag tycker att man ska satsa mer på de styrkor man redan har som, till exempel de kliniska förutsättningarna med forskningsutbildade läkare, den väldokumenterade uppföljningen av patienter och den enorma mängd klinisk data som finns i olika register och biobanker.
- Detta är verkliga styrkor som jag upplever inte har analyserats och tagits tillvara till hundra procent. Att Google nu startar ett bioteknikföretag är mycket intressant. Än vet man inte mycket om vad de ska göra men det kan mycket väl handla om att just analysera och ta tillvara sådana data. Men det kommer att vara svårt att göra med det sjukvårdssystem som finns i Kalifornien och där ser jag att Sverige med sin kapacitet på området skulle kunna vara den perfekta platsen för ett sådant företag.
[tboot_well class=”pull-right” width="50%"]
KENNETH CHIEN Ålder: 62 år.
Född: New Jersey,USA.
Bor: Bygger ett andra hus på Värmdö utanför Stockholm men har sitt huvudsakliga boende i Boston, i USA, som han pendlar till regelbundet.
Familj: Gift med Megan Donovan-Chien, två döttrar, Marisa och Elena, från ett tidigare äktenskap.
Aktuell: professor i kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet, utvecklar en metod för att med syntetiskt modifierat RNA få hjärtmuskelceller att läka sig själva. Grundare av bioteknikbolaget Moderna Therapeutics som Astra Zeneca tecknade avtal med i mars 2013. Vetenskaplig karriär: läkarexamen 1980, disputerade 1993, utbildad kardiolog, professor vid Harvard i University och Harvard Medical School 2005, professor vid Karolinska Institutet sedan 1 januari 2013. [/tboot_well]
[/tboot_well]