Nya metoder mot håravfall
Läkemedel mot håravfall har en stor och växande marknad, där jättarna gärna vill få in en fot. Med bland bubblarna finns även två svenska småbolag som angriper problemet från olika håll.
I dag är det två läkemedel som används, Mcneils Regaine, eller Rogaine som preparatet kallas på vissa marknader, och Propecia, från MSD.
Två svenska företag ligger dock i startgroparna för att ge sig in på hårläkemedelsmarknaden.
Ett är det svenska företaget Follicum i Lund som nyligen fick Forska och Väx-pengar från Vinnova för att utveckla ett nytt medel mot håravfall. Liksom de håravfallspreparat som redan finns på marknaden har deras kandidatsubstans sitt ursprung i forskning kring ett annat terapiområde.
– Det var när forskarna testade en kroppsegen molekyl i ett projekt rörande åderförkalkning som de insåg att försöksmössens hårväxt kunde påverkas, säger Jan Alenfall, farmakolog och vd för Follicum.
I nuläget är företaget på väg mot preklinisk utvecklingsfas för att så småningom förhoppningsvis gå över i kliniska studier. Företaget räknar med att starta inledande prekliniska försök under 2014.
– Vi arbetar nu med att karakterisera substansen på ett vedertaget sätt, med målet att det ska bli dags för kliniska prövningar inom några år, säger Jan Alenfall.
Företaget är ett virtuellt bolag, vilket innebär att man köper in den kompetens och de tjänster som behövs för att driva projektet på ett optimalt vis, både vad gäller tid och kostnadseffektivitet. I dag lever man på investeringar eftersom det just nu ”bara är kostnader” som Jan Alenfall uttrycker det, vilket innebär att tillskottet från Vinnova var välkommet.
Även det Stockholmsbaserade bolaget Biolamina har en produkt mot håravfall, laminin-511, LN-511, i sin utvecklingsportfölj. LN-511 är ett protein som väckte stor uppmärksamhet år 2009, då Peter Marinkovich, läkare och forskare vid hudkliniken vid Stanford School of Medicine, publicerade en studie som visade att möss som hade injicerats med LN-511 hade fått kraftigare päls. För att proteinet ska kunna fungera vid mänskligt håravfall krävs dock att det ursprungligen testade murina proteinet tillverkas i mänsklig variant, något som Biolamina lyckats göra.
Kristian Tryggvason, vd på Biolamina, berättar att företaget i dag har ett nära samarbete med Peter Marinkovich.
– Han håller på att göra fler tester med möss. Det vi vill få reda på är hur ofta produkten behöver injiceras – en gång i månaden, eller kanske bara en gång per kvartal, och i hur stora doser, säger han.
Hypotesen är att proteinet stimulerar hårsäckarna på liknande vis som det får många andra typer av embryonala och vuxna stamceller att växa. Tidigare hade man hoppats att det skulle gå att få produkten godkänd som medicinteknisk produkt.
– Men eftersom LN-511 kräver injektion måste produkten godkännas som läkemedel, vilket innebär att det kommer att ta längre tid att nå marknaden, säger Kristian Tryggvason.
När det gäller kliniska studier vill han inte säga för mycket.
– Målet är att göra detta, men nästa år är avgörande för takten.
Om det i slutänden blir en färdig produkt att testa på människor kommer den dock inte att hamna i företaget Biolamina.
– Vi är ett reagensföretag som utvecklar och tillverkar produkter för stamcellsodling. Vad våra produkter skulle kunna användas till kliniskt har vi inte arbetat så mycket med hittills, men målet är nu att starta ett separat bolag, baserat i USA, som ska ha hand om våra kliniska produkter, säger Kristian Tryggvason.
Vad gäller de svenska substanserna har man funnit en vitaliserad hårväxt som ”biverkan” när man egentligen testat substanserna i ett annat syfte. Detta är inte ovanligt när det handlar om läkemedel mot just håravfall.
I fallet med Rogaine hittades den verksamma substansen minoxidil när man egentligen ville utveckla ett medel mot högt blodtryck. När det gäller Propecia, med den verksamma substansen finasteride, bygger preparatet ursprungligen på ett prostatacancerläkemedel, där minskat håravfall syntes hos de som behandlades.
Det amerikanska läkemedelsbolaget Allergan, mest kända för det muskelavslappnande preparatet Botox, är också intresserade av håravfallsmarknaden. Här hamnade man in på det spåret då det vid tester av ett läkemedel mot glaukom visades att substansen bimatoprost tycktes ge kraftigare ögonfransar.
Den första maj förra året kom dock en rapport om fallande börskurser efter att företaget senarelagt studier, varav en handlade om just bimatoprost. Det framkom att medlet inte visat så stor positiv effekt på hårväxten som man önskat, men enligt företagets talesperson skulle man prova att öka dosen.
Hur kommer det sig då att de preparat mot håravfall som finns på marknaden i dag inte utvecklats specifikt för ändamålet utan är resultat av biverkningar av andra preparat? Är det helt enkelt för knepigt att riktat stimulera de celler som normalt bygger upp hårstrået? Rune Toftgård, professor i miljötoxikologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska institutet, har tillsammans med sina medarbetare publicerat många artiklar om de stamceller som bygger upp hårsäcken, eller follikeln som den kallas.
– En follikel är ett mycket komplext miniorgan som också tillväxer i olika cykler beroende var på kroppen den finns, säger han.
[tboot_well class="pull-right" width="50%"]
Läkemedel mot håravfall som finns och som är på gång
Finns i dag:
• Regaine/Rogaine från McNeil (minoxidil). Appliceras på huden i samband med massage.
• Propecia från MSD (finasteride). Tas i tablettform och är enzymhämmande med påverkan på androgena hormoner, vilket gör att behandlingen är mindre lämplig för kvinnor. Medlet är anpassat till indikationen genom sänkt dos av den verksamma substansen: när tabletterna ges mot håravfall är dosen 5 mg, en tredjedel jämfört när medlet ges mot prostatacancer.
På gång i framtiden:
• Bimatoprost från Allergan, LN-511 från Biolamina och Follicums ännu namnlösa substans.
[/tboot_well]
Hårsäckar på huvudet är nästan alltid i tillväxtfas, så kallad anagen fas, medan annan kroppsbehåring vilar i längre stunder. Hårsäckar innehåller en hel rad olika stamceller, ”ett stamcellszoo”, och dessa styrs också på olika vis. För att göra det hela än mer intrikat visar många studier att det krävs ett samspel mellan stamcellerna i follikeln och andra omgivande celler i huden.
– Att styrningen är så pass komplex är en orsak till varför det ännu inte dykt upp något dundermedel för att befrämja hårväxt, de som finns är ju måttligt effektiva. Ett annat skäl till detta är att håravfall i sig kan ha olika orsaker, säger Rune Toftgård.
Att transplantera hårsäckar eller att få dem att nybildas är också komplicerat.
– Hos möss har man sett att om man skapar en stor pälslös såryta, uppåt en kvadratcentimeter, kan det bildas nya folliklar, men man vet inte hur denna process styrs, säger han.
Rune Toftgårds intresse för hårfollikelns biologi är tudelat och handlar dels om grundforskning, dels om att bättre förstå hur olika slags hudcancer uppstår. Men de båda spåren löper samman.
– För att kunna förstå canceruppkomst krävs att vi har grundläggande kunskap om hur hudens och hårfollikelns celler beter sig i normalfallet, säger han.
Just cancerrisk är något som man måste vara vaksam på om man vill stimulera hårstamceller utifrån, och även andra eventuella biverkningar. Anledningen är att de signalvägar som styr hårtillväxt också har viktiga funktioner i andra vävnader i kroppen.
– Om man nu ska behandla i grunden friska människor för ett kosmetiskt problem är ju toleransen mot biverkningar mycket låg, jämfört med om det exempelvis handlar om behandling mot en allvarlig sjukdom, säger han.
