Tjänstebolagens uppror engagerar Sweden Bio
I början av februari bildades branschinitiativet LSIS av åtta privatägda tjänstebolag inom life science-sektorn. Nätverket bildades för att ta sig an den konkurrenssituation som de upplever uppstår när staten finansierar verksamheter som kan konkurrera med privata företag. Upprinnelsen var hanteringen av Astrazenecas nedläggning i Södertälje då omkring 100 miljoner statliga kronor satsades på att bygga upp processutvecklingsinstitutet SP Process Development, SPPD. Syftet var att ta tillvara på kompetens och utrustning från Astrazeneca. Men där menar det nya branschinitiativet att staten genom satsningen satte konkurrensen ur spel genom att gynna en enskild aktör. Liknande synpunkter har förts fram tidigare och i en intervju med Life Science Sweden förra året bemötte Magnus Larsson, vd på SPPD, kritiken.
- Den delen av vår verksamhet som är kommersiell ska skötas på kommersiella villkor, vi får inte använda pengarna till att sänka priser eller snedvrida marknaden, sade han då.
Därefter har staten gått in med ytterligare finansiering också i Swetox , där både akademisk och kommersiell forskningsverksamhet inom läkemedels- och kemikaliesäkerhet ska samlas. Affärsplanen för Swetox är snarlik den för SP Process Development och har också en statlig och kommersiell del. Men det är inte bara statens agerande med SPPD och Swetox som branschnätverket sätter sig emot. Initiativtagarna pekar på ett systematiskt agerande från staten under flera år.
- Det finns en allmän tendens att offentligt understödda aktörer tar en allt större plats på den kommersiella marknaden. Det gäller både inom sjukvården men också i tjänstesektorn i allt större utsträckning, säger Carl-Johan Spak på Recipharm.
Det som nätverket framförallt motsätter sig är att statens inblandning med stödfinansiering ger en snedvriden konkurrenssituation. Nätverket hävdar att en kontraktsforskare i SPPDs storlek som kan erbjuda ett brett sortiment av tjänster lätt kan spela ut små företag som inte har möjlighet att expandera organiskt. Dessutom skapar stödfinansieringen en finansiell trygghet för institutet som kan hålla kvar anställda och tjänster även om marknadsunderlaget är dåligt, också något osm inte är möjligt för de mindre bolagen.
Nätverket motsätter sig också till den marknadsanalys som gjordes inför bildandet av SP Process Development som de menar utfördes hastigt och inte tillräckligt grundligt. I analysen framfördes att forskningstjänsterna som ett processutvecklingsinstitut skulle tillhandahålla var unika och inte fanns på marknaden. Inte samlat i en aktör kanske, men i flera olika småbolag, menar nätverket.
- Vi ifrågasätter behovet av tjänsterna och vad som är unikt. Ja, ingen på marknaden kan i dag erbjuda bredden som SP kan, men vi som små bolag ser inte detta som en väg för en långsiktig och hållbar konkurrenssituation.
Vad processinstitutet konkret har inneburit för de privata tjänstebolagen är svårt att peka på vad gäller omsättning och kundunderlag, förklarar Carl-Johan Spak. Men det väcker en oro bland tjänstebolagen och är oron befogad kan det ge konsekvenser på sikt.
- Det vi märkt av är främst att SP Process Development är aktiva och ute och marknadsför sina tjänster. Det oroar de mindre bolagen som är rädda för att tappa både uppdrag och kunder, säger han.
På tjänstebolaget CR Competence i Lund har Karin Bryskhe också märkt av påtryckningar efter bildandet av processutvecklingsinstitutet.
- Vi har haft konkreta fall där våra kunder haft påhälsning av SPPD som erbjuder samma tjänster som vi, och lite till. Och det här hör vi ju bara från kunder som inte vänder sig till SP, förklarar hon.
Både Recipharm och Colloidal Research har enskilt, och genom nätverket, varit i kontakt med SP och SPPD för att föra en dialog kring konkurrenssituationen. Men där har diskussionen tagit en annan vändning.
- Vi har haft kontakt med SP och SPPD som inte har förståelse för att det är en konkurrenssituation. Istället har de ställt frågan om vi var intresserade av att avyttra vårt bolag och ingå i deras verksamhet, säger Karin Bryskhe.
Karin Bryskhe har varit i kontakt med Näringsdepartementet och Rise för att föra en dialog. Hon har också varit hos konkurrensverket och presenterat situationen. Men där görs ingen utredning så länge det inte finns en anmälning inlämnad, och det ville inte Karin Bryske göra.
- Vi valde att inte anmäla SPPD eftersom att vi framöver vill ha ett bra samarbete med dem.
I samband med Astrazenecas nedmonterning i Södertälje blev drygt 1 000 anställda av med jobben. I ett penseldrag tillsatte staten flera utredare för att hantera situationen och förslaget på ett processutvecklingsinstitut var ett av resultaten.
Är det ändå inte bra att staten tog tillvara på både kompetens och utrustning som annars skulle försvunnit?
- Staten kan inte bilda företag för att hålla folk sysselsatta. Det finns absolut stor plats för ett forskningsinstitut som tar fram ny kunskap som kan komma alla till gagn. Men vi ser en fara i de politiska signaler om att det måste finnas en verksamhetsdel som är kommersiellt gångbar för att man ska våga satsa, säger Carl-Johan Spak.
Han får medhåll av Karin Bryskhe.
- De får gärna lägga pengar på institutionsverksamhet. Instituten gör värdefulla insatser för företag, men att låta instituten övergå till att konkurrera mot kontraktsforskning och konsultverksamheter är inte sunt.
Samtidigt har flera av de privata aktörer som också verkar inom tjänstebranschen och bildats i ruinerna efter Astrazenecas nedläggningar både i Lund och Södertälje fått finansiellt stöd från bland annat Vinnova och andra forskningsfinansiärer. Men det är en annan fråga, menar Carl-Johan Spak.
- Vinnova går inte in med finansiering för att stötta företagens uppbyggnad. Det finns etablerade stödfinansiärer som delar ut pengar till start up-bolag också men det blir speciellt när man drar igång ett stort företag som tar en så markant plats på marknaden.
Frågan om konkurrensbilden mellan tjänsteföretagen har också engagerat branschorganisationen Sweden Bio och Jonas Ekstrand påpekar att det är en väldigt viktig fråga.
- Nu när läkemedelsbranschen byter affärsmodell och i större utsträckning går över till virtuella bolag och projekt så startar många tjänstebolag. Detta är framtidsmodellen, här finns nu en viktig del av Sveriges spetskompetens. Kommer det då stora spelare som får statligt stöd så rycker de undan fötterna på de små tjänstebolagen och vårt ekosystem rubbas, säger Jonas Ekstrand, vd på Sweden Bio och fortsätter:
- Vi ser att detta är ett problem för våra medlemmar och kommer att diskutera detta med regeringsföreträdare.