Med uppdrag att förändra
Hur har din tid på Läkemedelsverket varit?
- Intensiv och lärorik. Jag fick ett tydligt uppdrag som krävde en hel del insatser och hårt arbete.
Hur såg uppdraget ut?
- Som myndighet är man regeringens förlängda arm och ska genomföra den politik som den för. Det uppdraget jag fick var att Läkemedelsverket skulle främja den svenska folk- och djurhälsan, för ett hållbart EU, och att vi skulle ligga i framkant kring dessa frågor.
På vilket sätt skilde sig detta mot hur verksamheten drevs innan?
- En förändring var att göra Läkemedelsverket till en tydligare del av ett större sammanhang. Tidigare upplevdes myndigheten lite som en ensamvarg utan tydlig dialog med sin uppdragsgivare.
- Man ville också se en tydligare intern styrning och kontroll, vilket bland annat innebar en tydligare ekonomistyrning
När du tillträdde som generaldirektör kom du direkt från näringslivet. Vad hade du för erfarenhet av myndighetsarbete?
- Ingen, jag hade aldrig tänkt i de banorna och hade aldrig arbetat i statlig förvaltning innan. När jag kom hem till Sverige efter att ha varit vd för Astrazeneca Filippinerna funderade jag på vad jag ville göra och att bli generaldirektör för Läkemedelsverket fanns inte i mina planer. Men när jag blev uppringd om tjänsten och började lyssna på varför jag hade blivit tillfrågad tyckte jag att det lät som ett spännande uppdrag.
Blev det som du hade tänkt dig?
- Eftersom jag kom från näringslivet förstod jag att jag var tvungen att ändra tempo och tyckte att jag rörde mig lugnt och försiktigt i statsförvaltningen. Men efterhand förstod jag att jag inte upplevdes ha filttofflorna på. Sedan dess har jag försökt att hitta ett tempo som är lagom och efter snart sex år visar såväl externa utvärderingar av våra system och processer som undersökningar om medarbetarnöjdhet en positiv utveckling och att vi är på rätt väg.
- Nu måste vi fortsätta arbeta med ständiga förbättringar och vår värdegrund.
Vilka är de viktigaste förändringarna som du har genomfört?
- Jag fick börja med att få ekonomin i balans. När jag tillträdde finansierades vi till drygt 95 procent av avgifter. När man är avgiftsfinansierad är det extra viktigt att kunna redovisa kostnader för varje uppgift för att kunna få täckning för sina kostnader. När jag kom in 2008 fanns det tydliga brister i den förmågan och vi hade inte en ekonomi i balans, vilket i sin tur innebar att vi inte kunde matcha kostnader och intäkter.
- Åren därefter handlade mycket om att skapa ordning och reda i ekonomin genom att se till att alla intäkter kom in och dra ner på de kostnader vi kunde, bland annat utvecklingen av ett eget it-system.
Hur lång tid tog det att få ekonomin i balans?
- Vi var skuldfria 2011 och kunde börja bygga upp ett eget kapital och fokusera på de övriga frågorna. För att göra det började vi bygga det vi kallar Livscykelperspektivet. Det innebär att patienten står i centrum och att Läkemedelsverket är en av många aktörer runt omkring.
- Många tänker att vi bara arbetar med regulatoriska frågor och beviljande av tillstånd, men innan dess finns den akademiska forskningen, företag och innovationer och arbetet med att utveckla nya produkter.
- Många gånger ser vi att företagen har gjort studier som man inte hade behövt göra eller inte gjort studier som är nödvändiga, och vi såg att vi hade en roll att spela även i utvecklingsarbetet och i att guida företagen rätt. Vi såg även att vi hade en roll efter tillståndsprövningen, i uppföljning av hur produkterna används i den kliniska sjukvården. Sådana data är värdefulla för TLV och gör det lättare för vården att våga pröva något nytt.
Under de här åren har du också fått kraftig intern kritik för ditt ledarskap. Har den varit berättigad?
- Det är alltid utmanande att utveckla och det blir extra påtagligt om man har befunnit sig i mindre utveckling under en period. När jag tog över som generaldirektör var Läkemedelsverket i en mer förvaltande fas, men med den önskan regeringen hade om att se en förändring krävdes det ett intensivt arbete.
- När jag har sett det som skrivits i media är det ännu tydligare för mig att det är viktigt, inte minst från uppdragsgivaren, att ha uthållighet, tillit och inte agera kortsiktigt. Om man blir rädd när saker och ting skakar finns det en risk att nödvändig utveckling avbryts innan man är klar.
Men har du någon förståelse för kritiken?
- Jag har stor respekt för att vissa tycker att det var bättre förr och att de uttrycker det, men mitt uppdrag var att genomföra de förändringar regeringen ville.
- Är det så att man inte finner sig tillrätta i organisationen är det kanske inte de övergripande frågorna det är fel på utan man måste ställa sig frågan om man ska vara kvar där.
- Jag är trygg med att det vi har gjort på Läkemedelsverket gagnar både Sverige och patienten. Sen kan man titta på vad varje enskild person tycker att jag och andra kunde ha gjort annorlunda och jag uppskattar alla personer som har synpunkter på hur uppdraget kan göras bättre.
Hur har du hanterat det som har sagts och skrivits?
- Jag läst och tagit till mig av kritiken för att se om det ligger något i den. Där har jag valt att helt fokusera på sakfrågorna och att inte ta det personligt. Jag har också tittat och funderat på om det ligger något i kritiken och ställt mig frågan om jag har gjort något fel vad gäller till exempel upphandling, som en del av kritiken har handlat om, men inte kunnat se att jag har gjort det. Jag har agerat utifrån de regler som fanns på myndigheten. Att jag medvetet skulle gå ut och göra saker felaktigt är fullständigt befängt, liksom att jag skulle vilja att människor inte trivs. Det stämmer inte med min värdegrund och hade aldrig fungerat om jag agerat så.
- Jag tycker att det är roligt att arbeta med, och utveckla människor.
Hade du kunnat agera på något annat sätt?
- Det jag har lärt mig är att det är svårt att själv nå ut till en så stor organisation som Läkemedelsverket med över 700 anställda, särskilt när det finns krafter som tycker att det var bättre förr.
- Om jag skulle göra om allt igen skulle jag ha säkerställt att jag hade en kommunikatör vid min sida från dag ett.
- Jag har stor respekt för att jag som ny ledare i en organisation kunde ha fört ut mina beslut tydligare och jag var för oerfaren i var och när jag skulle vara synlig. Där skulle jag ha behövt hjälp. Som ny i statsförvaltningen skulle man också kunna få mer stöd i hur man leder en förvaltning i förändring. Jämför med att skolas in i näringslivet finns inte samma tydliga guidning i statsförvaltningen.
Ditt förordnande går ut den 31 augusti. Hade du inte velat vara kvar i ytterligare tre år och njuta frukterna nu när merparten av förändringsarbetet är genomfört?
- Jag har haft som regel att stanna som längst mellan fem och sju år i en roll, det är då jag är som bäst och har mest att ge. Samtidigt tror jag att arbetet med att vidareutveckla värdegrunden kommer att ta minst sex år till och hade det varit möjligt att bli omförordnad så länge hade det kunnat vara intressant.
- Det finns en maxgräns på totalt nio år i samma myndighet och då är det optimalt att någon annan kommer in nu.
Vad ska du göra när ditt förordnande går ut?
- Jag vill inte prata om andra uppdrag innan jag har avslutat det pågående. I Sverige är läget för de kliniska prövningarna kritisk, men vi har många innovativa företag, bra myndigheter och en välrenommerad hälso- och sjukvård med fantastiska möjligheter att se hela livscykelperspektivet. I det sammanhanget vill jag fortsätta verka och vara. Det är min bas.
FAKTA:
Ålder: 53 år.
Bor: Uppsala
Familj: Make, två döttrar och hund.
Aktuell: Avgår som generaldirektör för Läkemedelsverket efter sex år den 31 augusti.
Bakgrund: Legitimerad läkare och specialist i klinisk farmakologi. Har disputerat inom klinisk fysiologi och har en MBA från Handelshögskolan i Stockholm. Började 1995 arbeta i dåvarande Astras marknadsbolag Hässle. Blev 1999 medicinsk direktör för Astrazeneca Sverige. Arbetade mellan åren 2004 och 2006 som vd för Astrazeneca Filippinerna. Blev 2008 generaldirektör för Läkemedelsverket.