För tidigt att blåsa faran över
Det akuta uppköpshotet verkar för stunden avvärjt och forskarna på Astrazeneca kan fortsätta trampa Rue de Pascal. Men pressen det närmaste halvåret blir stor för bolaget att visa att den inslagna vägen också leder till resultat, skriver Ingrid Helander.
Men även om vandringen för tillfället verkar kunna fortsätta på den utstakade vägen har den amerikanska läkemedelsjättens intresse för Astrazeneca har fått alla, från branschorganisationer till politiker, att vakna. Lite i elfte timmen kan tyckas, med neddragningarna i Södertälje i färskt minne. Och antagligen har de svenska politikernas sena uppvaknande föga att göra med att affären nu inte verkar bli av. I alla fall inte inom det närmaste halvåret. Men Pfizers bud har utan tvekan gjort att life science raskt har klättrat flera pinnhål upp på den politiska agendan, och med ett riksdagsval till hösten får man väl se det som ”inget ont som inte har något gott med sig.” Det är förstås bra eftersom Pfizer med all önskvärd tydlighet har visat var skåpet ska stå vid ett eventuellt köp av – och det är inte i Sverige. I bolagets propåer är det i stället USA och Storbritannien som drar vinstlotten när man beskriver var en eventuellt sammanslagen verksamhet ska bedrivas.
I bolagets flört med aktieägarna beskriver man också vilka synergier man ser vid en sammanslagning. Forskningen och utvecklingen inom bröstcancer, immuno-onkologi, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar kommer enligt bolaget att gå en ljus framtid till mötes om portföljerna slås ihop. Det kan man ha olika åsikter om, men frågan är var den Mölndalsbaserade forskningen inom andningsvägar, inflammation och autoimmuna sjukdomar tog vägen? Med etablerade produkter på marknaden och med en visserligen tidig, men välfylld, pipeline torde inte området vara helt ointressant. Men Pfizers ignorerande av dessa terapiområden kan kanske bli Astrazenecas och Mölndals smala lycka om bolaget återupptar uppvaktningen under senare delen av året. För det borde inte vara omöjligt att få till stånd en avknoppning av just den delen av verksamheten vid ett eventuellt övertagande. Om inte annat så för att kompensera Sverige för förlorad kompetens och arbetstillfällen – både nu och vid tidigare köp. Sannolikt står och faller inte Sverige eller ens svensk life science med ett sålt Astrazeneca. Bara den svenska fas II-pipelinen innehåller fler än 60 projekt. Men naturligtvis skulle det vara ett gigantiskt avbräck.
Vid årsskiftet ändras det amerikanska regelverket och ur ett Pfizerperspektiv har bolaget mycket att vinna på ett eventuellt övertagande innan dess. Astrazeneca har nu ett halvår på sig innan Pfizer på nytt, enligt brittiska uppköpsregler, kan komma med ett nytt bud. Så även om det akuta uppköpshotet för tillfället verkar avvärjt är pressen nu stor på Astrazeneca att visa att resan längs Rue de Pascal verkligen är mödan värd.
