Kol fortsätter att förbrylla
Trots många års forskning vet forskarna inte vilka mekanismer som ligger bakom sjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Det gör att det förväntas dröja innan ett läkemedel som gör mer än lindrar symtomen når marknaden.
Mestadels rör det sig om kombinationer av förbättrade, långtidsverkande bronkdilaterande betareceptor-agonister och muskarinreceptor-antagonister samt inflammationshämmande steroider. Men flera av de stora bolagen driver också projekt med hämmare av proteinkinaset p38, som har en aktiv roll i olika inflammatoriska tillstånd.
Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom , är en inflammatorisk sjukdom som drabbar framförallt rökare senare i livet och kännetecknas av konstant inflammation i nedre luftvägarna och förstörda lungblåsor, emfysem. Globalt sett ökar antalet fall lavinartat och sjukdomen förväntas enligt WHO vara den tredje vanligaste dödsorsaken år 2020.
- I dagsläget är det en sjukdom som du dör av om du inte hinner dö av något annat först, säger Jonas Erjefält, professor i medicinsk immunologi och inflammationsforskning vid Lunds universitet.
Enligt Henric Olsson, chef över avdelningen för translationell medicin inom området andningsvägar, inflammation och autoimmunitet vid Astrazenecas forskningsanläggning i Mölndal, gör sjukdomens komplexitet läkemedelsutvecklingen mot kol till en verklig utmaning.
Han och hans kollegor arbetar i gränslandet mellan preklinisk och klinisk forskning på jakt efter nya målmolekyler för individanpassade läkemedel inom bland annat kol. Rätt målmolekyler ska sedan kopplas ihop med rätt patientsegment så att företaget vid en klinisk studie inte testar läkemedelskandidaten på fel patienter.
- En av grundidéerna med individanpassad medicin är att utveckla läkemedel för subgrupper inom ett sjukdomsfält. Testar man medicinen urskiljningslöst på storgruppen tenderar data att spädas ut och risken för att vi missar en eventuell effekt ökar, säger Henric Olsson.
För att utveckla individanpassade läkemedel behöver man dock ha identifierat biomarkörer som skiljer ut olika patientgrupper. Det är ett av de hetaste områdena inom kol-forskningen i dag.
- Inom astma, som är ett mer moget forskningsfält, har omkring fem olika patientsegment kunnat identifieras men inom kol är vi inte där än, säger Henric Olsson.
De som kommit längst på biomarkörsfronten är det amerikanska konsortiet COPD-gene som är en sammanslutning av flera akademiska grupper och läkemedelsbolag, inklusive Astrazeneca, med en pågående studie på 10 000 kol-patienter. Mer kunskap om biomarkörer och nya målmolekyler öppnar också för utvecklingen av så kallade companion diagnostics, det vill säga att företaget samtidigt med läkemedelsutvecklingen tar fram diagnosverktyg som kan identifiera patienter som förväntas svara på behandlingen.
- Arbetssättet är redan väl utbrett inom till exempel onkologi så det är bara en tidsfråga för oss, säger Henric Olsson.
För att kartlägga olika undergrupper av kol-patienter analyserar Jonas Erjefält och hans kollegor vävnadsprover från patienter där man med avancerade mikroskopiska tekniker och datorbaserad bildanalys kan kartlägga inflammationen i detalj.
- Vi tittar på var sjukdomen sitter, i bronkerna, lungblåsorna eller både och, samt vilka celler som är inblandade i inflammationen. En av de stora komplikationerna med kol är luftvägsinfektioner och nya forskningsrön indikerar att vissa patienter är mer känsliga för virus medan andra är känsliga för bakterier eller till och med har en autoimmun komponent i sin sjukdom. Det gör att de också behöver olika medicinering.
Jonas Erjefält är också styrelseledamot i bioteknikbolaget Pharmalundensis som utvecklar en läkemedelskandidat mot bland annat kol. Den aktiva substansen, iodocarb, är baserad på joderat aktivt kol, ett ämne som traditionellt används i industrifilter för att ta hand om olika typer av kvicksilverföreningar. Den inledande hypotesen bakom iodocarb var att kol orsakas av kvicksilverföreningar och att läkemedlet ska rena kroppen från och på så sätt lindra sjukdomen.
Iodocarb har tidigare bedömts som säker av Läkemedelsverket och i dagarna publiceras en mindre fas II-studie på 40 patienter i tidskriften Journal of Respiratory Medicine.
Enligt Jonas Erjefält tyder resultaten på att iodocarb har effekt på lungfunktionen men att mekanismen bakom än så länge är okänd, något som i sig kan uppfattas som kontroversiellt i samband med läkemedelsutveckling.
- Teorin bakom är svårgreppbar och vi vet inte hur det fungerar men sannolikt rör det sig om ett target som i dagsläget är okänt i kol-sammanhang.
Jonas Erjefält menar att iodocarb, trots att verkningsmekanismen inte är klarlagd, bör behandlas som vilken läkemedelskandidat som helst i fas II.
Men den genomförda studien var ganska liten och fler studier måste göras innan man kan säga något om iodocarbs potential som läkemedel. I samband med studien framkom det också att ämnet hade påverkan på produktionen av sköldkörtelhormon hos cirka hälften av patienterna som fick iodocarb.
- Påverkan på sköldkörteln är ett potentiellt problem så nu behöver bolaget konsultera Läkemedelsverket innan de kan ta nästa utvecklingssteg mot större kliniska studier, säger Jonas Erjefält.
Henrik Olsson spår att det är minst tio år till en effektiv kol-medicin med ny verkningsmekanism kan komma ut på marknaden.
- Även om de nya kombinationsmedicinerna med en blandning av bronkdilaterande och inflammationshämmande substanser väntas bli nästa standardbehandling mot kol ska vi inte glömma bort att det fortfarande rör sig om symtomatisk behandling.
Exempel på nya spår är utvecklingsprojekt med biologiska läkemedel mot kol, bland annat en inflammationshämmande antikropp riktad mot interleukin-1 som befinner sig i tidig fas.
En tanke som väckts på senare år, bland annat i Jonas Erjefälts labb, är att det skulle kunna finnas en autoimmun komponent i kol.
- Det är ett forskningsfält på väg att öppnas upp och det ska bli intressant att se vad som kommer fram eftersom vi i dag vet väldigt lite om vad som driver sjukdomsförloppet, säger Henric Olsson.
[tboot_accordion_bootstrap name="UniqueName"]
[tboot_accordion_bootstrap_section color="primary" name="Några nya läkemedel mot kol" heading="Några nya läkemedel mot kol" number="1" open="yes"]
Relvar Elipta (GSK) - kombination av långverkande beta-2-agonisten vilanterol och steroiden flutikason.
Anoro Elipta (GSK) - kombination långverkande muskarinanatagonisten umeclidinium och långverkande beta-2-agonisten vilanterol.
Ulunar (Novartis) - långverkande beta-2-agonisten indacaterol och antikolinergikat glycopyrronium bromide.
Duoresp Spiromax (Teva) - steroiden budensonid och långverkande beta-2-agonisten formoterol.
Daxas (Takeda) - fosfodiesteras 4(PDE-4)-hämmaren roflumilast.
[/tboot_accordion_bootstrap_section]
[/tboot_accordion_bootstrap]