Uppköpshysteri i pharma-branschen
Den senaste tidens fusioner och uppköp i läkemedelsbranschen har resulterat i många omstöpta verksamheter. Enligt SEB:s expert Lars Hevreng handlar det oftare om skatteplanering än en önskan att förvärva lovande projekt när stora bolag köper varandra.
- Under senaste året har vi sett en fusions-och uppköpsvåg som till stor del drivs av att bolagen försöker köpa skattefördelar i länder med låg företagsskatt, till exempel Irland och Schweiz, säger Lars Hevreng, analytiker på SEB.
Enligt honom har en del av bolagen väldigt aggressiva förvärvsambitioner, exempelvis kanadensiska Valeant som i slutet på april bjöd över 300 miljarder kronor för konkurrenten Allergan. Valeant har också i ett uttalande sagt att företagets ambition är att bli ett av världens fem största läkemedelsbolag.
- Företag som Valeant har ingen uthållighet i sin verksamhet utan köper upp bolag som de sedan förstör. Jag tycker inte att det är rätt väg att gå i läkemedelsbranschen som ju till stor del handlar om att ha strategier som skapar värde på lång sikt, säger Lars Hevreng.
Ett vanligt argument som köpsugna bolag framhåller är möjligheten att hitta synergier i organisationerna, minska personalstyrkan och på så sätt spara pengar, men enligt Lars Hevreng är det inte självklart att ett uppköp innebär en nettobesparing i slutänden.
- Det här med kostnadssynergier är ett uttryck som bolagen gärna svänger sig med, men egentligen är det taget ur luften. Eftersom ett uppköp nästan alltid innebär omfattande och kostsamma omorganisationer är det svårt att i efterhand säga om det skapade värde eller inte.
Men varför är det då gynnsamt för bolagen att köpa varandra?
- Dagens finansieringskostnader och avkastningskrav är såpass låga att bolagen kan hävda att de tjänar på att göra uppköp när de resonerar kring vinst per aktie. En finanseringskostnad kring tre procent och avkastningskrav strax däröver, gör att det går att räkna hem väldigt höga förvärvspriser jämfört med för några år sedan när kostnader och avkastningskrav låg dubbelt så högt.
I fallet Pfizer och Astrazeneca tror Lars Hevreng att Pfizers intresse till stor del bygger på just möjligheten att slippa skatta i USA.
- Storbritanniens låga skattesats för företag jämfört med USA skulle innebära att Pfizer sparar ett antal miljoner dollar per år på att köpa Astrazeneca.
Pfizers försök att påverka den brittiska regeringen att stötta uppköpet menar Lars Hevreng dock är både ovanligt och kontroversiellt.
- Det är lite märkligt att ett företag försöker blanda in politiker på det där sättet och jag förstår ärligt talat inte hur Pfizer tänkte.
Enligt Lars Hevreng är det sannolikt att vi nu börjar se kulmen på fusions-och uppköpsboomen för den här gången.
- Pfizers budande på Astazeneca kan visa sig vara droppen som får bägaren att rinna över för läkemedelsindustrin.