Nya kolesterolsänkare snart här
Två läkemedelsjättar har kolesterolsänkande antikroppar i fas III. Inom tre år väntas de nå marknaden och mycket talar för att statinernas position som världens mest sålda läkemedel är hotad.
En av de mest välkända riskfaktorerna för sjukdomen är förhöjda halter av kolesterolformen LDL, det så kallade onda kolesterolet, i blodet och en sänkning av detsamma är målet i dagen gängse behandlingar. De senaste 20 åren har behandlingen utgjorts av statinerna som helt dominerat marknaden, både inom indikationen hjärta och kärl och i stort. Statiner inhiberar enzymet HMG-CoA-reduktas vilket leder till att levern producerar mindre kolesterol. Mest känd är Pfizers Lipitor (atorvastatin) som i dag är det mest sålda läkemedlet genom tiderna och har inbringat i storleksordningen 900 miljarder kronor till företaget. Bara i USA har omkring 29 millioner patienter fått medicinen.
Bakgrunden till statinernas dominans beror till viss del på att tillskottet av nya blodfettssänkande på marknaden varit skralt, något som redan inom ett par år kan komma att förändras. Enligt Anders G Olsson, kardiolog på Stockholm Heart Center och professor emeritus i invärtesmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping pågår ett race mot marknaden där läkemedelsjättarna Sanofi/Regeneron och Amgen ligger sida vid sida på upploppet med varsin läkemedelskandidat med ny kolesterolsänkande mekanism. Båda kandidaterna är antikroppsbaserade och riktade mot enzymet PCSK9. Även Pfizer är på gång med en PSCK9-hämmare som uppföljning till Lipitor men den ligger steget efter och testas nu i fas II.
- De första PSCK9-hämmarna testas nu i fas III-studier med omkring 18 000 patienter, bland annat här i Sverige, och beräknas nå marknaden kring 2017. De pågående studierna löper över flera år och ska fastställa läkemedelskandidaternas effekt och säkerhet, säger Anders G Olsson.
PSCK9 eller proprotein konvertas subtilisin/kexin typ 9, är ett enzym som bryter ner LDL-receptorn på levercellernas yta. Receptorns roll är att fånga upp LDL-kolesterol i blodet, så när enzymet PSCK9 hämmas ökar förekomsten av receptorn och mer kolesterol kan tas om hand med minskade halter i blodet som följd.
Till skillnad mot statinerna, som är småmolekyler, är PSCK9-hämmarna baserade på antikroppar. Det gör att de inte kan tas oralt utan måste injiceras under huden ungefär som man gör med insulin. Enligt Anders G Olsson verkar dock PSCK9-hämmarna vara strået vassare än statiner på att sänka LDL-halten i blodet, vilket gör att det kommer att räcka med en till två injektioner per månad för att få god effekt.
- I de studier som genomförts hittills har halten LDL-kolesterol i blodet kunnat sänkas med så mycket som 75 procent, säger han.
Ytterligare en vinst med att PSCK9-hämmarna är antikroppsbaserade är att de inte ger upphov till biverkningar samma utsträckning som de småmolekylsbaserade statinerna, där ökad risk för diabetes typ 2 och muskelsmärtor är de mest omdiskuterade.
- Problemet med småmolekyler är att man alltid har ett visst mått av bieffekter. I fallet statiner gör det att ungefär tio procent av patienterna som skulle behöva sänka sitt kolesterol inte kan ta dem säger Anders G Olsson.
Baksidan med PSCK9-hämmarna blir, precis som med bioläkemedel i allmänhet, prislappen. Antikroppar är mycket mer kostsamma, både att framställa och att administrera än småmolekyler.
- Det finns en risk att de högre kostnaderna hindrar att PSCK9 hämmarna når den stora massan, i alla fall de första åren på marknaden, säger Anders G Olsson.
Den beräknade tiden för PSCK9-hämmarnas intåg är 2017 men precis som med statinerna på sin tid är chansen stor att de godkänns för vissa patientgrupper tidigare än så.
- Det finns några grupper av patienter, exempelvis personer med det ärftliga tillståndet familiär hyperkolesterolemi, där statiner inte hjälper. De kan få möjlighet att ta del av PSCK-9-hämmarna så tidigt som under nästa år, säger Anders G Olsson.