”Budet har svetsat oss samman”
I våras tackade Astrazeneca enträget nej till Pfizers uppvaktning. Sedan dess har det varit upp till bevis. Bolagets Sverige-vd Jan-Olof Jacke ser dock ljust på framtiden och menar att uppköpsförsöket har gjort företaget starkare.
- Det viktigaste är att fortsätta att leverera på de planer vi har satt upp. Vi har en portfölj som har utvecklats bra de senaste åren och en portfölj som vi vill utveckla från forskningsprojekt till produkter. Kommersiellt handlar det om att göra det bästa vi kan på marknaden och förbereda för produkter med ny karaktär som kommer, säger Jan-Olof Jacke, vd för Astrazeneca Sverige.
Vad är det för typ av produkter?
- Där kan vi inte säga vilka som kommer att lyckas och nå marknaden, men det handlar i all huvudsak om produkter mer inriktade på specialistvård än primärvård.
Tror du att aktieägarna nöjer sig med det?
- Ägarna är inte en homogen grupp och det finns säkert olika åsikter bland dem. Men vår plan är att leverera minst tio nya läkemedel fram till år 2020 och öka intäkterna från dagens 26 miljarder dollar till 45 miljarder dollar 2023. Vi har aldrig kommunicerat framtidsplaner på det sättet förut Lyckas vi kommer vi dels att kunna erbjuda behandlingsalternativ för miljoner av patienter världen runt och dels skapa ett stort värde i bolaget och för våra ägare.
Hur realistiskt är målet?
- Det är ett riskjusterat mål baserat på den affärsplan vi har lagt, och jag anser att det är fullständigt rimligt.
Den svenska regeringen gav ju Astra Zeneca ett tydligt stöd under den mest hektiska perioden i maj. Vad tycker du om regeringens agerande?
- Vi var väldigt nöjda och tillräckligt tidigt fokuserades insatserna på att synas i internationell media och föra diskussioner med regeringsföreträdare i Storbritannien. Vi är väldigt nöjda med både dåvarande regerings och oppositions agerande. Inte minst för Astrazenecas del men också för hela life science-sektorn. Vi har en regelbunden diskussion om vad som skulle kunna göra skillnad för hela sektorn i Sverige.
Vad handlar den diskussionen om?
- Först måste vi vara ödmjuka för att det är en komplex fråga. Det tar lång tid att bygga upp ett fungerande ekosystem och att bygga kompetens. Vi tycker att det absolut viktigaste är att satsa på högkvalitativ utbildning. Det är fortfarande för dåligt intresse för naturvetenskap. Sedan är det viktigt att fortsätta satsa på forskning, och där görs redan nu stora insatser med satsningen på exempelvis Scilifelab. Man bör också fundera på incitament för att satsa på nordiska samarbeten och investeringar. Som ensamt land är vi för litet för att vara konkurrenskraftigt. Man måste också våga satsa på toppforskare och att rekrytera dessa både internationellt och nationellt. Det gör att vi måste våga välja bort områden där vi inte kan vara konkurrenskraftiga. En konkurrenskraftig bolagsskatt står också högt på vår agenda.
Vad tycker du om det svenska företagsklimatet?
- Där finns det ingen patentlösning, men det finns ett uppenbart problem. Vi är duktiga på att ta fram idéer och det bildas väldigt många bolag tidigt. Många gånger alltför tidigt. Det är få idéer som omsätts till konkurrenskraftiga företag vilket gör att det blir en stor brist på små bolag som kan växa till mellanstora bolag. Det vi behöver är mer ledarkompetens i tidigare skeden så att de små bolagen kan växa sig större. Det är oerhört viktigt att få till den kedjan för att ha en långsiktig utveckling. Pfizeraffären har mer än något annat pekat på vikten av att ett land har ett konkurrenskraftigt företagsklimat. I Sverige har vi tillgång på kompetens och tillgång till ett välfungerande hälso- och sjukvårdssystem. Men som Pfizeraffären visade är också skattesatsen viktig när bolag väljer var de ska lägga sin verksamhet. Så även för oss. Vi är angelägna om att skattesatsen och det totala skattetrycket är jämförbart med andra konkurrerande länder. Sänkningen av bolagsskatten för ett par år sedan var ett steg i rätt riktning, men den är fortfarande inte konkurrenskraftig nog jämfört med andra konkurrerande länder.
Har Astrazeneca någon gång valt bort Sverige på grund av skattesatsen?
- Vi har lagt immateriella rättigheter både i Sverige och i Storbritannien. Där har Storbritannien i dag en klar fördel med sin generellt sett lägre skattesats och sin Patent box när det handlar om att dra till sig investeringar.
I Sverige är vi med internationella mått dåliga på att ta upp nya innovationer i sjukvården. Är det ett problem även för er?
- Vårt problem är inte att få avsättning för våra produkter. Det viktiga är att det finns ett innovationssystem som är komplett med utbildning, forskning, och kommersialisering. Om de nya produkter som kommer ut inte används riskerar vi att få en läkarkår som inte använder de senaste läkemedlen och som inte är uppdaterad på de senaste medicinska rönen. Det i sin tur lockar inte företag att förlägga kliniska prövningar i Sverige. Därför är det strategiskt viktigt att vi kan visa att de produkter som kommer fram också används. Där har både bolagen och politikerna ett ansvar och jag skulle önska att betalarsidan såg mer holistiskt på det och att prissättningen fortsätter att vara värdebaserad.
Stefan Löfven lovade att inrätta ett statligt styrt innovationsråd om Socialdemokraterna vann valet. Vad tycker du om det?
- Jag har ingen politisk åsikt om de exakta formerna, men det är alldeles uppenbart att det finns ett behov att koordinera insatserna inom life science. Det är viktigt att det kommer upp på den nationella agendan och att det håller ihop och vi är glada för det engagemang Stefan Löfven visat för life science-frågorna.
Den statliga utredaren Susanne Ås Sivborg jobbar just nu med att ta fram en life science-strategi. Vad är viktigast i en sådan tycker du?
- Att resultatet blir konkreta åtgärder som kan omsättas i praktiken. Dessutom är det centralt att man ser utvecklingen i ett långsiktigt perspektiv och kombinerar med åtgärder i närtid.
Sedan slutet av augusti har Astrazeneca enligt olika uppköpsregler möjlighet att ta upp förhandlingarna med Pfizer igen. Har ni någon dialog med dem angående ett eventuellt uppköp?
- Den frågan får jag inte kommentera, det är strikt reglerat av de uppköpsreglerna du nämner.
Vad hoppas ni på att få för hjälp från politiskt håll om Pfizer återkommer med ett bud senare i höst?
- Jag vill inte spekulera i det. Potentiellt finns det många scenarier men viktigast här och nu är att fokusera på den portfölj vi har. Från politiskt håll har vi och hela life science-sektorn fått ett enormt starkt stöd och det är svårt att tänka sig en mer enad politik. Vi hoppas att stödet består och att det omsätts i handling i ännu högre grad.
Har budet ändrat Astrazenecas planer på något sätt?
- Det politiskt korrekta svaret är att allt fortlöper som vanligt. Det rätta svaret är att budet har svetsat samman företaget mer. Internt kommuniceras portföljen betydligt mer och uppslutningen om målen har varit jättestarkt. Det har också inneburit en lite ökad hastighet i att leverera det vi har förutsatt oss att leverera, och att kommunicera det i högre utsträckning.
