Fettdoldis på agendan
Lipigon Pharmaceuticals i Umeå utvecklar blodfettssänkande småmolekyler. Nu hoppas de att Big Pharma ska nappa på projektet.
Sambandet mellan hjärtinfarkt och kolesterol har varit vetenskapligt bevisat sedan 90-talet då den kliniska studien Scandinavian Simvastatin Survival Study eller 4S-studien som den också kallas publicerades. En annan typ av blodfett som länge varit föreslagen men först på senare år kunnat bekräftas som en potentiell riskfaktor, är triglycerider. Under förra året publicerades en studie från en amerikansk forskargrupp i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics som omfattade över 86 000 personer. I studien analyserade forskarna 185 olika genvarianter, så kallade single nucleotide polymorphisms eller SNPs som i tidigare studier visats vara knutna till halten blodfetter i kroppen. De fann då att i likhet med LDL-kolesterol ger höga halter av triglycerider i blodet en ökad risk för hjärtinfarkt.
Stefan K Nilsson, forskare på institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet och hans forskargrupp fokuserar på enzymet lipoproteinlipas, LPL, som minskar halten av triglycerider i blodet genom att spjälka dem till fria fettsyror. Forskningen kring lipoproteinlipas och triglycerider på Umeå universitet är anrik och initierades av Thomas Olivecrona, professor emeritus i medicinsk kemi redan på 60-talet. I dag är det framförallt hans hustru, professor Gunilla Olivecrona, och hennes forskargrupp som driver den vidare.
- LPL är egentligen ett gammalt välkänt mål som först på senare år blivit hett, mycket på grund av genetiska kopplingsstudier som publicerats de senaste åren. I nuläget saknas effektiva behandlingar som sänker halten av triglycerider i blodet och därför behövs det kompletterande läkemedel till de patienter som inte når behandlingsmålet, säger han.
Stefan K Nilsson och hans kollegor har genom spinoff-bolaget Lipigon Pharmaceuticals identifierat ett batteri av småmolekyler som aktiverar lipoproteinlipas och sänker triglyceridhalten i blodet. Bortsett från något enstaka projekt ute i världen är gruppen enligt Stefan K Nilsson i stort sett ensamma om att ta fram LPL-aktiverare, detta trots att det är ett sedan länge välkänt målenzym. En av anledningarna menar han är att lipoproteinlipas på grund av sin struktur är ett mycket instabilt enzym vilket gör att det är svårt att göra analyser på.
- LPL är bara aktivt i sin dimera form och faller lätt isär till monomerer. För att kunna göra en så kallad high troughput screen för att finna småmolekyler har vi fått ta fram speciella metoder för att stabilisera. Det är framförallt Gunilla Olivecronas förtjänst att vi nu har LPL-aktiverare att jobba vidare med.
Lipigon bildades 2010 av Stefan K Nilsson och Gunilla Olivecrona. I dag drivs det som ett virtuellt bolag med huvudsyftet att hålla företagets patent i anslutning till läkemedelsprojektet men målet är att få in utvecklingskapital så att verksamheten kan ta fart. Forskarna fick tidigare i år anslag från Vinnova som förväntas räcka fram till årsskiftet. Efter det hoppas Stefan K Nilsson att något av de stora läkemedelsbolagen ska vara intresserade av ett partnerskap.
