Hyllar lokalsinnet
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2014 tilldelades upptäckten av de celler i hjärnan som ger oss förmågan att navigera i vår omgivning.
John O’ Keefe visade på 60-talet att en viss typ av celler i hjärnregionen hippocampus hos råttor endast var aktiva när råttan vistades på en specifik plats. Det visade sig dessutom att de celler som är aktiva inom ett visst område även befinner sig i en viss region av hippocampus vilket innebär att de utgör en slags inre karta av råttans omgivning.
Cellerna tilldelades namnet platsceller, place cells, och är nödvändiga för vår förmåga att känna igen oss på vissa platser samt att lära oss hitta i nya miljöer.
- John O´Keefes upptäckt visade att specialiserade nervceller kan ge upphov till abstrakta hjärnfunktioner. Denna upptäckt har haft ett starkt inflytande på studier om hur hjärnan skapar beteenden, berättade Ole Kiehn, professor i neurovetenskap på Karolinska Institutet, när han presenterade nobelpristagarnas arbete.
Drygt 30 år efter John O´Keefes upptäckt kartlade det gifta paret May-Britt och Edvard Moser en annan komponent i hjärnans positioneringssystem. De upptäckte en ny typ av nervcellsaktivitet i hjärnregionen entorhinalcortex, som är kopplad till hippocampus.
Dessa celler är , precis som John O´Keefes platsceller, kopplade till specifika platser i omgivningen. Skillnaden är att de är kopplade till flera olika platser och forskarna upptäckte att dessa var placerade i hexagonala, sexkantiga, rutnätsmönster som ger upphov till ett slags inbyggt koordinatsystem.
Cellerna kallas gridceller (rutnätsceller) och är nödvändiga för förmågan att kunna orientera sig i sin omgivning.
- May-Britt och Edvard Mosers upptäckt visar att hjärnan kan skapa ett inre koordinatsystem som kan användas för att navigera sig i omvärlden, kommenterade Ole Kiehn.
