Vem är mest beroende av sin kassako?
Astrazeneca är ett av tolv big pharma-bolag som får mer än tio procent av sina intäkter från enstaka storsäljare.
Ett av dessa bolag är Astrazeneca, som kunde tacka kolesterolsänkaren Crestor, astma- och kolbehandlingen Symbicort samt magsårsläkemedlet Nexium för 21, 14,5 respektive 14 procent av sin totala försäljning under år 2014. Det motsvarar nära 50 procent av bolagets totala intäkter.
Överst på listan ligger Celgene, som fick in hela 65 procent av förra årets försäljningsintäkter genom läkemedlet Revlimid mot blodcancersjukdomen multipelt myelom. Hack i häl kommer läkemedelsjätten Abbvie, vars inkomst till 63 procent var beroende av det immunhämmande läkemedlet Humira. USA-patentet för Humira går ut 2016 och risken är en ökad konkurrens från generikabolag.
Under veckan meddelade Abbvie att företaget köper upp det amerikanska cancerbolaget Pharmacyclics för 21 miljarder dollar – motsvarande 176 miljarder kronor. Köpet kommer några månader efter att mångmiljardbudet på det irländska läkemedelsbolaget Shire drogs tillbaka .
Förhoppningen är att köpet ska vara lönsamt snabbt, främst tack vare Pharmacyclics lymfom- och leukemiläkemedel Imbruvica, ibrutinib, som fått godkänt för fyra indikationer sedan 2013. Imbruvica, som även säljs av Janssen, gav Pharmacyclics en nettoinkomst på 492 miljoner dollar år 2014. Det motsvarar fyra miljarder kronor och enligt analytiker har försäljningen potentialen att nå upp till motsvarande 50 miljarder kronor.
De andra bolagen som kunde tacka enstaka storsäljare för mer än tio procent av sin totala försäljning år 2014 var Gilead (Medivirkonkurrenten Sovaldi samt Truvada), Biogen (Avonex och Rituxan), Amgen (Neulasta och Enbrel), Teva (Copaxon), Glaxosmithkline (Advair/Seretid), Sanofi (Lantus), Roche (Rituxan, Avastin och Herceptin), Bristol-Myers Squibb (Abilify och Atripla) och Pfizer (Lyrica).
