23948sdkhjf

Hur mycket får ett genombrott kosta?

Samhället kan inte förlita sig på företagens goda vilja – den kommersiella modellen måste fungera, skriver Life Science Swedens chefredaktör Felicia Lindberg.
En av de största läkemedelsnyheterna under 2014 var introduktionen av ett flertal behandlingar mot hepatit C. De nya tabletterna botar runt 90 procent av patienterna på 12 veckor med få biverkningar – ett strålande resultat jämfört med de tidigare interferonbaserade injektionsbehandlingarna. Det vittnar tyvärr också prislapparna om. Alla kan inte erbjudas en behandling som kostar en halv miljon eller mer, därför prioriteras de svårast sjuka. Som läkare måste det vara frustrerande att veta att ett botemedel finns, men att det bara kan ges till några få.

Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, hävdar i en artikel i Svenska Dagbladet att det är ett lagbrott av Sveriges landsting att inte behandla fler – att det strider mot smittskyddslagen. Då hamnar man i en knepig situation. För patienterna är det lyckligtvis så att priskonkurrens är att vänta – svenska Medivir är knappast ensamma om att ha utvecklat ett innovativt hepatit C-läkemedel och det fortsätter att komma nya kombinationsbehandlingar. Kanske löser det delar av problemet i detta fall, men givetvis finns problematiken fortfarande kvar.

Ett annat mycket välkommet forskningsgenombrott rör antibiotikaområdet. Amerikanska forskare presenterade i januari 2015 en ny metod för att odla jordbakterier i laboratoriemiljö. Det kanske inte låter så anmärkningsvärt, men faktum är att 99 procent av alla jordbakterier tidigare har varit omöjliga att odla på labbet vilket kraftigt försvårat arbetet med att hitta nya antibiotika. Och behovet är som bekant stort.

Bristen på nya antibiotika handlar förstås inte enbart om tekniska problem på labbet. Läkemedelsbolagen saknar finansiella incitament för att utveckla antibiotika – läkemedel som ska ges så sparsamt som möjligt för att förhindra resistensutveckling och dessutom gärna vara billiga. Därför blev jag särskilt glad när jag hörde om EU-initiativet Drive-AB där man angriper problemet på nya sätt och bjuder in experter från discipliner såsom företagsekonomi, ekonomisk historia och juridik. Ett av syftena är att testa och rekommendera helt nya ekonomiska modeller för att öka läkemedelsindustrins investeringsvilja att producera nya antibiotika.

Innovationer kräver investeringsvilja och senare även betalningsvilja. Samhället kan inte förlita sig på läkemedelsföretagens goda vilja att bota sjukdomar och lösa stora samhällsproblem – inte för att den inte finns där, men för att den kommersiella modellen måste fungera. För företagen handlar det i slutändan om att få tillbaka investeringskostnaden och göra vinst för att sedan kunna investera i nya lovande projekt.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079