Kartläggning öppnar dörrar för ny diagnostik
Efter sekvenseringen av det mänskliga genomet och höstens lansering av den första atlasen över människans proteom är det nu dags för epigenomet att läggas under lupp. I februari offentliggjordes en kartläggning av epigenomet hos drygt 100 celler och vävnader.
Epigenomet består av molekyler som kopplas till vissa delar av cellens DNA eller de proteiner som det är packat runt, histonerna. På så vis styrs cellernas genuttryck, och epigenomet är anledningen till att olika celltyper hos en individ ser så olika ut och har skilda funktioner, trots att de har samma genom.
Epigenetiken är ett viktigt fält inom forskningen men har också väckt intresse från läkemedelsindustrin. Cancerceller är flitiga användare av det epigenetiska maskineriet, som de använder för att uppreglera, nedreglera, sätta på samt stänga av uttrycket av gener efter behag. Därför har en stor del av läkemedelsindustrins intresse för epigenetik fokuserat kring cancersjukdomar.
Ett av de företag som arbetar med epigenetik är det Uppsalabaserade forskningsbolaget Beactica som har en egenutvecklad plattform för att analysera bindningen mellan små molekyler.
Beactica har två huvudinriktningar i sin verksamhet. Dels driver företaget tidiga utvecklingsprojekt åt andra, dels tas tidiga läkemedelskandidater fram tillsammans med partners från både akademin och industrin – och de senaste åren har bolaget upplevt ett ökande intresse för sina tjänster.
- Vi upplever ett stort intresse. Forskningen accelererar fortfarande. Stora resurser läggs ned och det finns en hel del epigenetiska läkemedelskandidater i klinisk utveckling, säger Ulf Bremberg, forskningschef på Beactica.
Men att utveckla läkemedel riktade mot epigenetiska måltavlor innebär nya utmaningar, menar Ulf Bremberg.
- Epigenetiska strukturer utövar sin verkan i proteinkomplex. Ett specifikt protein kan ha en verkningsmekanism i ett komplex, men motsatt funktion i ett annat. Därför gäller det att rikta in sig på rätt måltavla i rätt sammanhang, säger han.
Ulf Bremberg ser en framtid med allt fler läkemedel med epigenetiska måltavlor. Han påpekar dock att han ser ett ännu större behov av nya diagnostik- och analysmetoder som tar hänsyn till epigenomet.
- När det gäller cancer anpassas behandlingarna i dag ofta till patientens genetiska mutationer. Men det räcker inte, eftersom en stor del av sjukdomsbilden beror på ett för svagt eller starkt uttryck av specifika gener reglerat av epigenetik. Därför tror jag att utvecklingen av nya tekniker för att kartlägga epigenomet i relevant vävnad hos en patient kommer att bli en viktig del av den individ-anpassade medicinen för cancer och många andra indikationer i framtiden, säger Ulf Bremberg.
