De får strategiska anslag
Tolv unga forskare har fått 2015 års Ingvar Carlsson Award för att starta upp egen forskning, med fokus på life science.
Ingvar Carlsson Award , ICA, som i år delas ut för sjätte gången är utformad för att möjliggöra för unga forskare som gjort sin postdok utomlands att återvända till Sverige och etablera sig som självständiga forskare. Var och en får fyra miljoner kronor samt ett personligt stipendium på 60 000 kronor.
I årets omgång var det 63 sökande, med betoning på life science, vilket gjorde att det är hög andel kvinnor. Urvalet bygger på flera parametrar, främst hög inomvetenskaplig kvalitet och långsiktigt industriellt intresse.
- Vi tittar på kvaliteten när det gäller postdok, självständighet, ledarskapstendenser, handledning av doktorander med mera. Enbart akademisk höjd räcker inte, förklarar Joakim Amorim, programchef, SSF.
De fick årets ICA-stipendier:
Ingela Lanekoff , analytisk kemist. Hennes forskningsområde är att utveckla nya tekniker för avbildning av molekyler på ytor och karakterisering av dem med en teknik som kallas nano-DESI. Om kroppen ska fungera behövs rätt molekyler på rätt plats. Upprätthålls inte den balansen kan det leda till sjukdomar eller sjukdomsrelaterade besvär. Genom att skapa kartor över specifika molekyler i hjärnan kan man få insikt i vilka som är viktiga för olika processer.
- Nu ska jag studera hur det ser ut när det gäller neurotransmittorer vid Parkinsons sjukdom, kvantitativt. Vad är det som förändras vid sjukdomen och hur mycket? sade Ingela Lanekoff.
Katja Petzolds forskning fokuserar på RNA och deras rörelse för att på så sätt förstå RNA:s funktion. Särskilt ska hon undersöka ett specifikt mikro-RNA som reglerar p53, ett välstuderat protein med en nyckelroll i att bromsa cancer och reglera cellutveckling.
Hennes forskargrupp , Petzold lab vid Karolinska Institutet, är den första som lyckats påvisa att exciterade tillstånd i RNA-molekylen har avgörande betydelse för molekylens funktion. Om man kan påverka RNA-molekylens rörelse skulle det innebära helt nya möjligheter att reglera dess funktion.
- Vi vill utveckla små molekyler som kan inhibera rörelser som leder till negativa effekter i cellen/kroppen.
Anders R Clausen , Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, forskar om DNA och under vilka omständigheter det tar upp RNA-byggstenar ribonukleotider, istället för sina egna deoxyribonukleotider. Det kan vara både positivt och negativt. Han utvecklar bland annat en ny metod för att kartlägga ribonukleotider i hela genomet.
– Jag samarbetar med Sahlgrenska akademin för att titta på om det har någon koppling till cancer.
Karl Börjesson som är kemist, tillbringade ett år på universitetet i Strasbourg och kom då in på ett nytt forskningsområde genom att gå på föreläsningar vid det tvärvetenskapliga lärosätet.
- Nu byter jag universitet från Chalmers till Göteborgs universitet för att forska om effektivare organiska lysdioder. Jag byter främst för att jag vill bli självständig.
Han vill utveckla metoder för att konvertera triplett-tillstånd hos molekylerna i lysdioder till singlett-tillstånd vilket skulle göra dem oerhört mycket energieffektivare än idag.
Anna Hanner , KTH, institutionen för fiber- och polymerteknologi, tar inspiration från naturen för att utveckla kapslar för drug delivery vid exempelvis tjocktarmscancer.
- Kapselväggen är inspirerad av växtceller vilket betyder att den bryts ned först i tarmen, främst i tjocktarmen där det finns rätt sorts bakterier och enzymer. Jag har redan tagit fram en annan typ av kapsel så när det här ICA-anslaget är slut tror jag att jag är framme.
Hon kommer definitivt att ta patent.
- Det är viktigt för att stärka det svenska näringslivet, säger hon.
Maria Genander forskar på stamceller med huden som modellsystem för att förstå mekanismer som är gemensamma för normal vävnad och cancer.
Eric Johnstone , Stockholms universitet, institutionen för organisk kemi. Han vill utveckla en effektivare totalsyntesmetod för att framställa proteinläkemedel som kan ersätta den med rekombinanta bakterier som används idag, men inte alltid fungerar.
Kristiina Tammimies , Karolinska institutet, institutionen för kvinnors och barns hälsa. Med hjälp av helgenomkartläggning, från enstaka basparsmutationer, SNP, till strukturella kromosomförändringar, ska hon öka kunskapen om genetiska faktorer bakom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autismspektrumsyndrom, bidra till bättre diagnos och möjliggöra bättre prognos vid behandling. Hennes forskning ska också kunna ge genetiska riskprofiler för skräddarsydd behandling i framtiden.
Edmund Loh , KI, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, studerar bakterien Neisseria meningitidis, den vanligaste orsaken till bakteriorsakad hjärnhinneinflammation hos människor, och vad som utlöser bakteriens farlighet. Många bär på bakterien utan att bli sjuka.
Pontus Gisselson , Lunds tekniska högskola, institutionen för reglerteknik, har tillbringat ett och ett halvt år i Stanford. Nu flyttar han hem med sin dator för att utveckla nya algoritmer för realtidsoptimering med hjälp av en doktorand han nu kan anställa. Ett mål med hans ICA-projekt är att skapa optimeringsalgoritmer för bildrekonstruktion i medicinsk bildbehandling, MR.
Magnus Jonsson , institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, ska utveckla en ny typ av solcell. Han vill undersöka möjligheten att utnyttja och omvandla plasmonuppvärmning i nanopartiklar av guld till elektrisk energi.
Emil Björnsson , institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, ska undersöka hur framtidens mobilnät, 5G, kan bli mer energieffektiva.
Läs mer på kemivarldenbiotech.se
