Vill främja forskarinitierad forskning
En nationell strategisk forskningsagenda, karriärstöd till unga forskare och ett nytt system för hantering av oredlighet i forskning är några av Vetenskapsrådets förslag i en ny rapport.
- Det optimala forskningssystemet som jag ser det kan beskrivas med fyra rubriker. Det ska stå för nytänkande och forskningsgenombrott, det ska vara attraktivt för de allra bästa forskarna. Det ska också kombinera grundforskningens kunskapsuppbyggnad med samhälleliga behov och den fjärde punkten är att det ska utnyttja resurser effektivt, säger Vetenskapsrådet generaldirektör Sven Stafström i en kommentar till rapporten.
I rapporten lyfter VR fram vikten av forskarinitierad forskning.
- Vi ser det som den viktigaste delen i forskningssystemet att forskarnas egna idéer får vara styrande när det gäller utvecklingen av ny kunskap och vetenskapliga genombrott, säger Sven Stafström.
För att stödja detta vill VR se ett mer långsiktigt stöd till lovande forskare.
För att kunna rikta finansieringen till rätt projekt och idéer väljer sakkunniga vid Vetenskapsrådet i dag ut de bästa förslagen efter en granskning. Detta arbete görs främst inom ramen för det fria projektbidraget, men pengarna räcker inte till alla lovande forskningsidéer. Därför avser VR att omfördela sin finansiering för att gynna det fria projektbidraget, men ber dessutom om ytterligare medel för detta arbete från regeringen.
Vetenskapsrådet föreslår vidare att en nationell strategisk forskningsagenda ska tas fram. Den ska belysa Sveriges strategiska forskningsområden och innehålla en modell för hur finansiärer ska samverka för att effektivisera forskningen och underlätta internationella forskningssamarbeten. Agendan ska sedan fungera som underlag för ett flertal tioåriga forskningsprogram som ska inrättas under den kommande tioårsperioden.
För att motverka glapp i finansieringen och samordna forskningsresurserna vill Vetenskapsrådet att dagens forskningsrådsstruktur ses över och samordnas med stora nationella forskningsfinansiärer.
När det gäller det basanslag som delas ut till olika lärosäten vill Vetenskapsrådet se en tydligare profilering och rollfördelning mellan landets universitet och högskolor.
- Dagens prestationsbaserade modell för fördelning av en del av basanslagen behöver ersättas med det av Vetenskapsrådet föreslagna nationella forskningsutvärderingssystemet Fokus. Detta utvärderingssystem, som är baserat på sakkunniggranskning, är heltäckande vad avser forskningsinriktningar (såväl disciplinära som tvärvetenskapliga). Det är också framåtblickande och inbegriper forskningens genomslag utanför akademin.
Fokus lyfts även fram som ett viktigt verktyg för att få genomslag för forskningens resultat genom att öka samverkan mellan forskarna och samhället.
- För att skapa incitament för samverkan, och på så sätt underlätta för genomslag av forskningsresultat utanför akademin, bör regeringen ta ett helhetsgrepp på Vetenskapsrådets förslag till utvärderingsmodell för fördelning av basanslaget, Fokus, och erfarenheterna av det uppdrag Vinnova har angående bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan.
För att möjliggöra bibliometriska analyser av vetenskaplig produktion på alla svenska lärosäten och universitetssjukhus vill VR se en utveckling av databasen Swepub. Den ska vara färdig för användning år 2018 och innehålla vetenskapliga publikationer från år 2012 och framåt.
Vetenskapsrådet följer den pågående trenden med open source-data med ett förslag om att alla offentligt finansierade vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som är resultat av forskning ska publiceras direkt, öppet tillgängligt från och med år 2025.
Rapporten lyfter även fram vikten av karriärstöd till unga forskare, för att underlätta för dem att skaffa sig internationell kompetens samt för att se över rekryteringsprocesser och anställningsformer inom akademin för att göra den mer attraktiv för unga forskare.
De pengar som tillförts forskningssystemet genom de fyra senaste forskningspropositionerna har till stor del använts till nyrekryteringar, en trend som VR vill bryta så att pengarna istället används till att ge anställda forskare bättre villkor och resurser. VR observerar även att kvinnor utses till de högsta positionerna inom akademin i en lägre utsträckning än män.
- Arbetet med jämställdhet måste integreras i hela forskningssystemet, både hos forskningsfinansiärer och forskningsutförare.
Andra förslag som tas upp är satsningar för att öka antalet världsledande forskningsmiljöer i Sverige samt för att främja fler internationella forskningssamarbeten. Vetenskapsrådet föreslår vidare att en utredning tillsätts för att ta fram ett nytt system för hantering av oredlighet i forskning.
Rekommendationerna bygger på kartläggningar och analyser av svensk forskning som Vetenskapsrådet utförde år 2014. Uppdraget kommer från regeringen som ska använda rapporten som ett underlag för forskningspropositionen som ska presenteras under hösten år 2016. Förutom Vetenskapsrådet ska även Vinnova, Energimyndigheten, Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Formas och Rymdstyrelsen lämna in underlag till propositionen senast 25 oktober.
Vetenskapsrådet ska även använda den nya rapporten i sin kommande forskningsfinansieringsstrategi.
