”Instruktionen till mig är tydlig: Utred ingenting i onödan”
Anders Lönnberg, regeringens samordnare för life science, tror att vi befinner oss i starten på en era där företag stannar kvar i landet även om de köps upp.
representanter från sektorns olika delar till sin hjälp.
Kommer du att hinna klart med ditt uppdrag att samordna svensk life science fram till årsskiftet?
- Förordnandet löper fram till årsskiftet men det var egentligen redan från början tänkt att fortsätta även därefter. Så nej, vi kommer inte att vara klara till årsskiftet.
Hur har de inledande månaderna varit?
- Folk har en stor vilja och prioriterar detta högt i alla läger. Tidigare visade landstingen upp attityden att forskningen är en statlig uppgift och något som mest stör deras produktion. Man insåg inte att forskningen är själva utvecklingen för hälso- och sjukvården, men inställningen är annan idag. Fast man har tveklöst lidit av den gamla diskussionen om vad näringslivet egentligen sysslade med inom hälso- och sjukvården – att muta läkare och skicka dem på resor. Kanske finns den här uppfattningen kvar på vissa ställen i organisationen men topparna inom politik, profession och administration har svängt och man ha förstått vikten av samarbete för att driva utvecklingen.
Har vi för många landsting?
- De flesta av landstingen är för små för att klara av investeringar för framtiden med den snabba utveckling som är idag. Många landsting har minskande befolkning och om fokus ska vara på att bygga bättre vård och inte på hur man ska få stadsbidrag så måste man hitta större enheter än idag.
Tillsättandet av dig och din expertgrupp har kritiserats med bakgrund av att life science-sektorn redan har utretts en rad gånger. Vad motiverar ditt förordnande?
- Det är lätt att säga att detta har utretts förr men jag är inte säker på att det har lett fram till så mycket alla gånger. Ibland har det stannat vid att alla är överens om att något behöver åtgärdas. Ta ersättningssystemen som exempel. Bara för att alla är överens om att dessa måste förändras innebär det inte att vi har ett nytt system. Lösningen finns inte per automatik bara för att man är överens om att det finns ett problem. Men instruktionen till mig är tydlig: Utred ingenting i onödan. Försök att förhandla på basis av det som finns.
Du har själv arbetat som patientföreträdare – är det ditt förslag att denna grupp ska finnas representerad i din expertgrupp?
- Ja det är mitt förslag men alla höll med. Det är populärt överallt att ha med denna grupp. Det har visat sig att när patientföreträdare har suttit med på forskningskonferenser så har de väldigt aktivt kunnat bidra med input kring inom vilka områden patienterna vill ha forskning, och det är ibland helt andra områden än vad de som sitter och håller i provrören tror.
När får vi se något av er handlingsplan?
- Det kommer inte att bli en handlingsplan utan så fort vi är överens om något så kommer vi att lämna över detta löpande. Några saker har vi redan kommit överens om att vi ska titta på. Idag är det aningen otydligt vilket forsknings- utvecklings- och innovationsansvar som landstingen har. Med all sannolikhet kommer vi att föreslå att man skärper lagen på det här området. Vi ser också att tydlighet i vissa instruktioner från regeringen idag saknas. I TLV:s instruktion står inget om innovation, vilket egentligen hindrar dem från att ta hänsyn till detta. Om regeringen istället är tydlig med att man ska ta hänsyn till innovation blir läget helt annorlunda. På det här området tror jag att vi kan göra saker relativt fort.
Kommer du att kunna göra alla grupper nöjda eller är det någon som kommer att dra det kortaste strået?
- Jag hoppas att alla grupper blir både nöjda och missnöjda men på lite olika saker. Man måste para problem och frågor där folk har något att vinna och inte bara betala. Det gäller att ha tillräckligt många bollar för att ingen vid förhandlingens slut ska framstå som enbart förlorare.
Kommer små företag i framtiden att kunna växa sig stora i Sverige utan att bli uppköpta utomlands?
- Jag tror inte att den typen av stora företag med tiotusentals anställda kommer att bildas någonstans i världen. Men Sverige börjar bli populärt igen. Ett av skälen är att när det gäller gamla kemiska preparat så går det ganska enkelt att sätta upp fabriker varsomhelst, men nu när det handlar om stora svårtillverkade molekyler börjar man återvända till de mer komplicerade och lite dyrare miljöerna som Sverige.
- Det är så pass produktionstekniskt komplicerat så det räcker inte med att ha duktiga medicinare, du måste även ha oerhört duktiga civilingenjörer som klara av detta och bra system att följa upp i. Allt detta har Sverige. Därför tror jag att vi börjar se starten på en era där företag möjligen köps upp men ändå stannar kvar i landet.
