Hallå där Mikael Damberg…
… som i måndags lanserade Sveriges nya exportstrategi. Hur gynnar den life science?
- Även om svensk life science-industri har haft ett antal år med tillbakagång så ser vi en kraftigt växande global marknad. Sverige har mycket handel med Europa men vi måste också bli tyngre på tillväxtmarknaderna, där efterfrågan kommer att öka mest. Vår strategi är att öka Sveriges närvaro på tillväxtmarknaderna, inte minst i Asien, för att underlätta för företag att komma in där.
Ett stort fokus i exportstrategin ligger på små och medelstora företag, SME-bolag. Hur ska ni underlätta för dem att starta upp export?
- Vi fokuserar på hur vi kan få fler SME-bolag att orka, vilja och våga gå på export. Vi tittar på möjligheten att jobba nära företagen på olika platser regionalt ute i Sverige men också på nya finansieringslösningar för SME-bolag. Arbetet är inte minst viktigt för den svenska life science-branschen som inte längre styrs av de stora drakarna utan domineras av SME-bolag.
Vad är de regionala exportkontorens uppgift?
- Målet är att etablera olika regionala exportcentra där företag som vill börja med export kan få hjälp med olika frågor. Bolagen ska inte själva behöva veta om det är Almi, Vinnova eller Tillväxtverket som de behöver hjälp av, utan det är de regionala exportcentren som ansvarar för att hjälpen finns på plats. Business Sweden bestämmer var kontoren ska ligga och kommer att informera om det någon gång i höst.
Vilket är det största handelshindret inom life science?
- När det gäller medtechbranschen så har Sverige historiskt sett varit framgångsrikt men vi har tappat mycket mark. Det beror på att vår svenska sjukvård har prioriterat att patienter snabbt ska få träffa sin läkare istället för att se över hur vi kan få fram nya produkter och tjänster som leder till bättre behandlingsmetoder. Vi arbetar väldigt hårt med att ändra styrsystemen så att sjukvården blir en motor för innovation. Där jobbar Anders Lönnberg, vår samordnare för life science, väldigt hårt med att försöka få ihop näringspolitiken med sjukvårds- och forskningspolitken i ett strategiskt arbete.
- Gällande läkemedel så är utvecklingen väldigt kostsam på grund av de högt ställda kvalitetskraven. När man har olika system för att godkänna läkemedel så kan det bli dubbla kostnader, trots att USA och Europa på vissa områden har väldigt höga och likvärdiga skyddsnivåer. Om man kunde enas om ett testsystem skulle det minska kostnaderna mycket.
Hur jobbar Sverige med frihandelsavtalet TTIP?
- Sedan vi gick med i EU så förhandlar inte Sverige ensamt om frihandelsavtal utan det är EU som förhandlar å alla medlemsstaters vägnar. De har gått lite långsamt, framförallt på grund av att USA har varit engagerade i ett annat frihandelsavtal, TPP, vilket har bromsat förhandlingarna med Europa. Obama vill avsluta förhandlingarna under sin period som president så vi hoppas att det kan gå snabbare nu. Den amerikanska marknaden är enormt viktig handelsmässigt för Sverige så vi försöker stötta förhandlingarna.
Varför är TTIP-avtalet viktigt för life science?
- Det som är spännande med TTIP är att det hanterar regulatoriska krav och inte i första hand handlar om tullar, som generellt sett är låga mellan USA och Europa. Skillnaderna mellan de olika regulatoriska systemen i dag gör så att medtech och läkemedelsbolag får göra om samma tester flera gånger. Det är dyrt och tar tid. TTIP handlar inte om att sänka skyddsnivåerna utan om att förenkla för handel och utbyte.
I exportstrategin anges det att Sverige även stödjer andra frihandelsavtal. Vilka är det?
- Europa ligger i förhandlingar om ett stort antal frihandelsavtal just nu, bland annat med Japan, och Sverige driver på för att få fler på plats. Vid sidan om de regionala frihandelsavtalen så är även avtalen genom Världshandelsorganisationen WTO fortfarande otroligt viktiga.
Tillväxtmarknader, bland annat Asien, är ett prioriterat område i exportstrategin. Vilka insatser behövs för att stimulera export till Asien?
- Det krävs ofta en närvaro på asiatiska marknader så vi stärker nu vår representation där, bland annat i form av ambassader. Dessutom ger vi Business Sweden, som ägs till hälften av staten och till hälften av näringslivet, mer resurser för att kunna ha kontor på tillväxtmarknader.
- Vi har även valt ut 26 marknader globalt som är prioriterade för svensk export. Flera av dem är tillväxtmarknader. Det är meningen att vi politiskt ska prioritera dessa marknader och bland annat främja resor och inkommande besök från de här länderna.
I ett pressmeddelande inför lanseringen av exportstrategin står det att Business Sweden tillsammans med intresserade företag ska ”identifiera de största globala affärerna under de kommande tio åren”. Vad innebär det?
- Vi tror att en allt fler affärer sker i form av systemaffärer, där man inte köper tio bussar utan ett helt transportsystem med bussar, logistik, betalningslösningar och stadsplanering. Inom life science kan det handla om att ett land håller på att reformera sitt sjukvårdssystem. Då ska Business Sweden peka ut det som en prioriterad stor affär, och sätta ihop ett litet Team Sweden för detta. Det ska bland annat bestå av de företag som anmäler intresse, Svensk Exportkredit SEK, Exportkreditnämnden EKN, ambassader och myndigheter. Tillsammans ska de jobba strategiskt över flera år för att få in svenska företag i affären.
Vad är syftet med alumnnätverken förutom att locka internationella studenter att komma till Sverige och stanna här?
- Nätverken gäller även de alumner som finns i andra länder. Om ett bolag till exempel vill etablera sig i Indonesien och vi har gamla alumner på plats så kan det vara en enorm tillgång eftersom de känner till landet och har kontakter på plats.
- Det är en strategi så vi vet inte exakt hur det kommer att se ut men vi har identifierat studenter och alumner som en strategisk tillgång för Sverige.