23948sdkhjf

Hungriga vargar inte bäst

Tydligare anställningar och en förutsägbar karriärstruktur, det föreslår utredaren Ann Fust i forskar-karriärutredningen som nu lämnats över till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Att lyckas attrahera forskarbegåvningar att satsa på en forskarutbildning och i förlängningen en karriär inom akademin är en förutsättning för att svensk forskning ska stå sig stark även i framtiden.

I juni 2015 fick stadsrådet Helene Hellmark Knutsson i uppdrag av regeringen att utse en särskild utredare med uppdrag att se över hur villkoren kan förbättras för doktorander och hur meriteringsanställningen i högskoleförordningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär. Syftet med utredningen är att säkra återväxten av framstående unga forskare i Sverige och som särskild utredare utsågs förvaltningschefen vid Vetenskapsrådet Ann Fust. Nu har betänkandet lämnats över och uppdraget är slutfört.

Det behövs bra villkor under utbildningen på forskarnivå och tydliga karriärvägar efter doktorsexamen och i betänkandet presenteras en rad förslag på åtgärder för att främja detta.

- Betänkandet ligger i linje med det vi driver. Karriärvägarna behöver bli tydligare för att forskaryrket ska vara ett attraktivt val för unga, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige.

Hungriga vargar jagar bäst – ett antagande som i detta sammanhang skulle innebära att ovisshet ger yngre forskare incitament till ansträngning att nå nästa steg i karriären där villkoren är bättre. Detta är ett antagande som präglat tillvaron för yngre forskare och som utredningen nu vänder sig emot. Utredningen menar att tillsättningen av doktorander, postdoktorer och biträdande lektorer ska ske i konkurrens och att de bäst meriterade ska anställas.

För att lyckas attrahera forskarbegåvningar ska karriärstegen vara tydliga och det ska vara förutsägbart vad som krävs för en fortsatt akademisk karriär. Utredningen menar att det inte finns några rimliga skäl att låta det dröja så länge som möjligt innan en tillsvidareanställning erbjuds. Osäkerhet inför hur framtiden kommer att se ut har varit ett argument för att inte erbjuda tillsvidareanställningar, men utredningen påpekar att arbetsmarknaden i övrigt inte har bättre förutsättningar än den akademiska världen att förutse framtiden men trots detta är den fasta anställningen grunden där. Utredningen anser att ambitionen bör vara att samtliga doktorander vid svenska lärosäten ska erbjudas anställning från första dagen.

Vidare föreslår utredningen att utbildningsbidraget för doktorander bör avskaffas från 1 juli 2017. Utbildningsbidraget har under lång tid varit under diskussion då det ger sämre socialt skyddsnät och lägre ersättning jämfört med en doktorandanställning. I praktiken är detta redan avskaffat då samtliga statliga universitet och högskolor redan beslutat ta bort bidraget till förmån för anställning som doktorander. Därför bör bidraget nu tas bort som möjlig finansieringsform vid studier på forskarnivå.

Doktorander med stipendiefinansiering föreslår utredningen ska anställas senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid till doktorsexamen. Dessutom föreslås reglering av en lägsta beloppnivå införas för denna finansieringsform.

Det har hittills nästan helt saknats en sammanhållen karriärstruktur inom akademin i Sverige. Framför allt anses perioden efter doktorsexamen vara särskilt problematisk då villkoren är osäkra och otydligheten stor i vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning. Utredningen visar ett endast 13 lärosäten har en meriteringsanställning som ger rätt till prövning för befordran till högre läraranställning. Därför föreslår utredningen att en tidsbegränsad anställning som biträdande lektor om lägst fyra till högst sex år införs . En biträdande lektor ska efter ansökan och prövning mot ställda krav befordras till en anställning tillsvidare som lektor. Dessutom föreslår utredningen att tiden mellan doktorsexamen och en meriteringsanställning kortas till fem år . För att anställning som biträdande lektor ska kunna användas på detta bredare sätt förslås samtidigt att antalet tjänster under 2017-2022 ska öka med 50 procent.

Läs hela betänkandet här.

Läs även: Forskningsproposition på gång
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063