Klarlägger mekanismer bakom fetma och diabetes
- Den som genetiskt sett har höga nivåer neurotensin och sedan äter en gräddtårta tar upp och konserverar fettet mer effektivt än den med låga nivåer, förklarar professor Olle Melander.
Årets pristagare i medicin, Olle Melander, är överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i internmedicin vid Lunds universitet. Han tilldelas priset för sina genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom.
I sin forskning har Melander hittat två hormoner som förutsäger risk och bidrar till utvecklingen av bukfetma, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Det första hormonet, vasopressin, kontrollerar och reglerar kroppens vattenbalans och är livsviktigt för oss vid hotande vätskebrist. Vid vätskebrist stiger nivåerna av vasopressin i kroppen och det i sin tur leder till utökad utsöndring av hormonet kortisol vilket ökar fettinlagringen i levern, kan ge hypertoni, bukfetma och ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjudom.
- Vasopressin räddar livet på oss om vi får en massiv vätskeförlust genom att verka för att få in så mycket vätska som möjligt i kroppen för att kunna bibehålla trycket. Men funktionen som är livräddande vid vätskebrist har ett pris – den träder även in vid mild vätskebrist, som när vi dricker för mycket kaffe till exempel, förklarar Olle Melander.
Kan vi rätta till detta på ett enkelt sätt?
- Det mest effektiva sättet att sänka nivåerna av vasopressin är att dricka mer vatten. På försöksdjur fungerar detta. Nu ska vi titta på människor och delar av prispengarna vi nu fått ska användas till en randomiserad klinisk prövning där vi lottar individer med höga vasopressinnivåer och ger vattensuplementering 0,5 liter tre gånger per dygn till ena gruppen. Kontrollgruppen lever som vanligt. Vi kommer även att titta på farmakologisk blockad och inom den närmaste treårsperioden att testa detta på djur.
I försök på djur har ökat vattenintag gett sänkta nivåer av vasopressin och ett kraftigt skydd mot diabetes och metabola rubbningar.
Det andra hormonet som Melander har tittat på är neurotensin som frigörs i tunntarmen och som reglerar hur effektivt vi tar upp fett från tarmen och bevarar fett i kroppen. Ju högre nivå av neurotensin desto mer av fettet i maten konserverar vi. Förutom att hormonnivån påverkas när vi äter så har vi en genetiskt förutbestämd nivå i kroppen.
- Den som genetiskt sett har höga nivåer neurotensin och sedan äter en gräddtårta tar upp och konserverar fettet mer effektivt än den som genetiskt sett har låga nivåer. Att ha högt neurotensin var en överlevnadsfördel när vi var jägare och tillgången på mat var osäker. Idag är detta istället en riskfaktor för fetma, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.
Kan vi göra något åt detta?
- Det finns redan i dag läkemedel som testat på människa som blockerar neurotensin, dock för andra indikationer än de vi tittar på. Dessa läkemedel är fettlösliga och passerar blod-hjärnbarriären och har testats mot schizofreni och amfetaminberoende. Vi vill nu modifiera dessa molekyler så att de inte går in i hjärnan utan verkar ute i periferin där dessa metabola rubbningar sker.
Göran Gustafssonprisen delas ut till Sveriges främsta unga forskare - kandidaten får under nomineringsåret högst fylla 45 år. Varje pristagare får 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag fördelat på tre år samt ett personligt pris på 250 000 kronor.
Läs mer om priset och övriga pristagare hos Kungl. Vetenskapsakademien
Här kan du läsa mer om tidigare pristagare.