Slutar söka patent i låginkomstländer
- I lågutvecklade och låginkomstländer kommer vi från och med nu inte att söka patent alls. I fattigare medelinkomstländer kommer vi att söka patent men även ge andra bolag möjlighet att söka licenser för generika, berättar Hanna Lodin, kommunikationschef på GSK.
- Det här är en del av GSK:s strategi för att säkerställa att patienter har tillgång till läkemedel oavsett var i världen de bor. Vi har tidigare haft ett system där låginkomstländer har fått betala mindre för våra läkemedel och att en del av vinsten har återinvesterats i landet för att bygga upp sjukvårdsinfrastrukturen, men vi tror att det här ytterligare kommer stärka tillgången till läkemedel i dessa länder, säger Hanna Lodin, kommunikationschef på GSK.
Hon berättar vidare att bolagets nya patentstrategi kommer att skilja sig mellan olika länder beroende på deras ekonomi:
- I lågutvecklade och låginkomstländer kommer vi från och med nu inte att söka patent alls. I fattigare medelinkomstländer kommer vi att söka patent men även ge andra bolag möjlighet att söka licenser för generika. I rikare länder kommer vi att fortsätta söka patent som idag.
Utöver detta planerar bolaget även att göra information om sin patentportfölj fritt tillgänglig.
- Vi vill visa vad vi gör, vilka patent vi har och i vilka länder. Det är en del av vårt transparensarbete som bland annat ska ge klara förutsättningar för företag som vill tillverka generiska versioner av våra mediciner i låginkomstländer, säger Hanna Lodin.
Förhoppningen är att den nya strategin genom en större flexibilitet ska öka tillgången till läkemedel i olika länder.
GSK presenterade sina nya åtgärder under FN-mötet UN High Level Panel on Access to Medicines. Där låg fokus, som namnet antyder, på tillgång till läkemedel.
Läs också:
GSK satsar på kliniska prövningar i Sverige
Sverige är ett av de länder som prioriteras i GSK:s nya organisation för kliniska prövningar, berättar Stephen Pyke, global forskningschef på bolaget.
Patent inte alltid rätt väg
Varje år skickar svenska universitetsforskare in hundratals patentansökningar, varav en stor del inom life science. Men det är långt ifrån alla upptäckter som tjänas bäst av att patenteras och vid flera svenska lärosäten försöker rådgivarna numera få forskarna att vänta så länge som möjligt med att skydda sina forskningsrön.
