Alzheimerläkemedel inom räckhåll
- Om vår studie med Solanezumab visar positiva resultat kan vi ha ett läkemedel inom ett år från det att resultaten skickats in för granskning, säger Jan M Lundberg, FoU-chef på Eli Lilly.
Jan M Lundberg, tidigare preklinisk forskningschef på AstraZeneca, leder i dag alzheimerforskningen vid Eli Lilly som forsknings- och utvecklingschef och chef för Lilly Research Laboratories.
Varför är Alzheimer ett så svårt forskningsområde?
- Sjukdomsdiagnostiken har hittills varit en obduktionsdiagnostik eftersom man inte kan ta biopsier från hjärnan på levande människor utan fått titta på avlidna människor, förklarar Jan M Lundberg.
Nu har möjligheterna till tidig diagnos förbättrats. Med hjälp av PET-kamera som visar amyloid i hjärnan kan diagnosen ställas allt tidigare hos levande människor.
- Problemet med tidigare studier har varit att man har haft en blandad patientpopulation där några har Alzheimer och andra har visat sig inte ha det. Detta späder ut resultaten. Man vet också att om man inte har amyloid i hjärnan så progredierar man inte så snabbt och det gör att placebogruppen inte förändras och man har alltså ingenting att mäta emot.
Men tack vare PET-kamerans möjligheter att visa förekomst av amyloid är förutsättningarna förbättrade - något som Lilly nyttjat i sin stora fas III-studie Expedition 3 och där slutresultaten väntas i höst.
- Vi har gjort en optimerad studie baserad på tidigare resultat och om allt faller ut väl kan detta bli det första beviset för att det går att bromsa förloppet av Alzheimers sjukdom.
Studien är inriktad på att förhindra förekomsten av amyloid i hjärnan med hjälp av en monoklonal antikropp, Solanezumab, som binder fri amyloid så att den transporteras bort innan den klumpar ihop sig och bildar amyloida plack.
- Vi har bara inkluderat patienter som vi genom PET-imaging sett är amyloidpositiva och vi har stora förhoppningar att resultaten av studien är goda när vi läser ut dessa senare i år.
Tillsammans med AstraZeneca driver Lilly även en fasII/III-studie där molekylen AZD3293 testas. AZD3293 hämmar enzymet Bace som är inblandat i bildandet av peptiden beta-amyloid.
- Under min tid på Astra jobbade vi med det enzym som producerar amyloid, betasekretas, och vi lyckades får fram en substans som gick in i människa. Denna substans har Lilly licensierat och vi arbetar tillsammans med AstraZeneca inom detta område.
Studien kommer att stängas 2019 och resultaten därefter analyseras.
Om antikroppen Solanezumab går att likna vid en möjlig bromsmedicin vid Alzheimers sjukdom finns tankar på om det är möjligt att återskapa skadade neuron efter att amyloida plack avlägsnats.
- En av nyckelfrågorna är hur den regenerativa förmågan hos hjärnceller på gamla människor fungerar. Vår förhoppning på sikt är ju att vi inte bara ska kunna bromsa förloppet utan även göra så att förmågor återfås, menar Jan M Lundberg.
Kanske kan återhämtningen understödjas med hjälp av tillväxtfaktorer, så kallad nerve growth factor, NGF.
- Detta är teoretiskt spännande men inte helt okomplicerat i praktiken. Vi vet ju inte om vi kan styra en nervtillväxt så att inte helt nya kopplingar uppstår för det kan ju innebära att man får en helt ny personlighet. Först måste vi lyckas stoppa bildningen av amyloid och ta bort plackbildningar. Att återuppväcka skadade neuron är en uppgift för framtiden.
En annan måltavla för alzheimerforskningen är proteinet tau som i ett senare skede av sjukdomen ansamlas i cellerna och formar de karakteristiska neurofibrillära nystanen.
Studier på ett tauvaccin pågår, vad tror du om detta?
- Vi har antikroppar som ett eventuellt vaccin skulle producera och vi inleder kliniska prövningar på dessa i år. Men det är svårt med vacciner, många försök har gjorts med amyloidvacciner och inte lyckats. Problemet är att vaccin inte producerar tillräcklig mängd antikroppar för att dessa ska passera blod-hjärnbarriären. Ger man däremot en hög dos av specifika monoklonala antikroppar så kan man få in tillräckligt mängd för att uppnå effekt.
Vad forskningen hittills har kunnat se verkar tau fungera som en prion och det sprids i hjärnan från ett neuron till ett annat, ungefär som vid galna ko-sjukan. Tanken är att antikroppen skulle kunna binda och neutralisera den skadliga taumolekylen som sprids i hjärnan.
- Vi tror att en kombinationsbehandling där man riktar in sig på både amyloid och tau kan vara framtiden. Amyloid är det som uppstår tidigast i sjukdomsförloppet, tau kommer när man börjar få neurodegeneration.
När har vi ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom?
- Om vår studie med Solanezumab i slutet av året visar positiva resultat så skulle vi kunna ha ett läkemedel inom ett år från det att resultaten skickats in för regulatorisk granskning.
Och Jan M Lundbergs förhoppningar är goda:
- Det ser lovande ut, det är ju ett område där man tidigare inte har lyckats, fast i dag är vi bättre på att ta lärdom av de misstag som tidigare har gjorts och detta optimerar möjligheterna för oss att lyckas.
[tboot_well width="100%"]
Solanezumab är en monoklonal antikropp som studeras som en potentiell behandling för personer med mild, prodromal och preklinisk Alzheimersdemens. Solanezumab binder till lösliga former av beta-amyloid efter att den produceras, så att den tas bort från hjärnan innan den klumpar ihop för att bilda amyloida plack.
[/tboot_well]
Läs även:
Läkemedelsjättar inleder Alzheimersamarbete
Den första patienten har nu rekryterats till Astrazenecas och Eli Lillys gemensamma fas II/III-studie.
