Använder genomik i läkemedelsutvecklingen
Tack vare nya metoder för gensekvensering har genomiken blivit ett fält som nu kan utnyttjas i läkemedelsutvecklingen. Det menar AstraZeneca, som har inlett tre nya samarbeten och planerar att starta upp ett eget center för genomik i England.
- Jag tror att vi har nått fram till en tid då genomik kommer att vara en del av utvecklingen av läkemedel. En viktig anledning är att vi nu kan sekvensera genom på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt, med en hög precision, och dessutom har verktygen för att analysera den information som vi får fram. En annan anledning är att det dessutom har utvecklats tekniker för genmodifiering som gör att vi kan testa vad olika genetiska varianter har för inverkan på celler och i kroppen, sade han.
Under mötet presenterade AstraZeneca sina planer på att starta upp ett center för forskning inom genomik, kallat Centre for Genomics Research, vid sin sajt i Cambridge. Syftet där är att sätta ihop en databas med information från två miljoner genom. En halv miljon kommer från prover som samlats in i samband med kliniska studier som bolaget genomfört de senaste 15 åren. De ska sekvenseras och analyseras av företaget Human Longevity, som även kommer att ge AstraZeneca tillgång till ytterligare en miljon genom samt hälsodata. De resterande genomen ska komma genom samarbeten med akademiska forskare och olika organisationer.
Förutom samarbetet med Human Longevity meddelade AstraZeneca att bolaget ska bygga upp en forskargrupp vid brittiska Wellcome Trust Sanger Institute. De ska få möjlighet att utnyttja båda parters expertis inom genetisk forskning. Planen är att rekrytera en framstående genomikforskare för att leda verksamheten.
- Vi bestämmer inte vad de ska arbeta med. Det enda kravet är att arbetet handlar om genetik. Ett förslag är att titta på hur olika genvarianter påverkar biologin hos celler, sade professor sir Mike Stratton från Sanger-institutet.
Han fortsatte med att berätta om sin förhoppning om att en ökad genetisk kunskap ska påskynda utvecklingen av läkemedel.
- Nya behandlingar är mycket kostsamma att utveckla, främst för att det krävs så många misslyckanden innan man får fram det slutgiltiga läkemedlet. En stor utmaning idag är att hitta rätt mål att rikta in behandlingen på och där tror jag att genomiken kan hjälpa oss.
Det tredje samarbetet som presenterades var med finska Institute for Molecular Medicine Finland, Fimm, vid Helsingfors universitet. Där ligger fokus på att studera olika ovanliga genetiska varianter som finns hos den finska befolkningen.
- Finland är det största populationsisolatet i Europa. Vi har levt relativt isolerade i flera hundra års tid vilket har lett till att vissa genvarianter som är mycket ovanliga i andra delar av världen är tillräckligt vanliga hos oss för att studera dem. En stor fördel med Finland är att vi även har omfattande hälsoregister, flera biobanker och tillgång till bra genetisk data. Tillsammans med AstraZeneca har vi valt ut vissa genvarianter att studera närmare, sade Aarno Palotie, ledare för en forskargrupp vid Fimm.
Syftet med dessa olika samarbeten är att utöka kunskapen om de molekylära mekanismerna bakom olika sjukdomar. Förhoppningen är bland annat att hitta nya målmolekyler för framtidens behandlingar, biomarkörer för diagnostik och companion diagnostics som används för individanpassad medicin samt för att med hjälp av genetiska analyser lättare kunna välja ut rätt patienter till kliniska studier i framtiden
AstraZeneca har sedan tidigare även pågående genomiksamarbeten med Genomics England och kanadensiska Montreal Heart Institute , MHI.
Läs också:
”Vår strategi har blivit mer fokuserad”
Förra årets köp av en majoritetsandel i Acerta Pharma, det pågående mRNA-samarbetet med Moderna och förvärvet av andningsvägsverksamheten på Takeda och Almirall är några av flera affärer som AstraZeneca har genomfört den senaste tiden. Life Science Sweden träffade Shaun Grady, Head of Business Development, för att höra mer om företagets strategi.
Läs mer om AstraZeneca.
