Hon får årets Forska Sverige-pris
Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier tilldelas Forska Sveriges forskarutmärkelse 2016 för sina upptäckter kring enzymsaxen Crispr-Cas9.
Emmanuelle Charpentier får utmärkelsen för sina upptäckter kring mekanismen hos enzymsaxen CRISPR-Cas9, som utgör ett slags adaptivt immunsystem hos bakterier och skyddar dem mot bakteriofager (virus som infekterar bakterier) och skadliga plasmider.
Systemet går ut på att en främmande arvsmassa inkorporeras i DNA-sekvenser hos bakterien kallade CrisprDNA (clustered regularly interspaced short palindromic repeats). Om bakterien får samma infektion igen bildas RNA av denna del. Det ger upphov till en crRNA-molekyl som, tillsammans med tracrRNA och enzymet Cas9 binder till det främmande genomet. Cas9 klipper sedan sönder det på platser som specificeras av crRNA-molekylen, och bakteriofagen eller plasmiden är oskadliggjord.
Systemet kan modifieras för att klippa bort eller byta ut gener eller delar av dem och sedan upptäckten har forskare världen över arbetat med att förbättra och anpassa CRISPR-Cas9-systemet efter sina behov.
- Charpentiers upptäckt är en verklig milstolpe för life science. CRISPR-Cas9-systemet revolutionerar forskningens möjligheter till molekylärmedicinska studier i syfte att utveckla nya behandlingar mot allvarliga sjukdomar och till och med förebygga sjukdomar, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige i ett pressmeddelande.
Emmanuelle Charpentier kommer att ta emot utmärkelsen under Forska Sverige-dagen som anordnas den 2 maj på Tessinska Palatset i Stockholm. Det är inte den första utmärkelsen hon får för sitt bidrag till kunskapen kring CRISPR/Cas9 utan hon har tidigare belönats med bland annat schweiziska Louis-Jeantetstiftelsens pris i medicin, Ernst Jung Prize, Leibniz Prize, The Breakthrough Prize in Life Sciences och Göran Gustafssonpriset i Molekylärbiologi år 2014. Dessutom har hennes upptäckt värderats till en av topp tio bland de mest betydelsefulla under senare år av de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature.
I grunden har Emmanuelle Charpentier en doktorsexamen i mikrobiologi från Pasteurinstitutet i Frankrike. Efter det flyttade hon till USA där hon utförde tre postdokprojekt inom mikrobiologi och miljö innan hon flyttade till Österrike, följt av Umeå.
Läs också:
Ingen vill missa Crispr-trenden
Sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 har metodens genomslag varit stort. Astrazeneca och Novartis är två av de företag som hakat på trenden – och fler är på väg.