23948sdkhjf

2030 ska hälften av de nya professorerna vara kvinnor

De mest kompetenta ska bli professorer. Därför sätter vi målet att lika många kvinnor som män ska rekryteras, menar Helene Hellmark Knutsson.
Lika många kvinnor som män ska rekryteras till professorer, skriver Helene Hellmark Knutsson i ett debattinlägg i Dagens Arena .

Den svenska högskolan är långt ifrån jämställd. Könsbundna föreställningar påverkar fortfarande studievalen och kvinnor och män ges olika förutsättningar att klara sina studier.

Samma sak gäller för forskares karriär. Trots att vi är världsledande när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden så är tre av fyra professorer män, och utvecklingen mot en jämställd könsfördelning går alldeles för långsamt. Faktum är att den till och med har saktat in. Vi måste ha högre ambitioner än så.

I den svenska högskolan ska kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär. Det ska vara självklart att kvinnor har samma möjligheter att nå toppositioner som män. För ofta har föreställningar om manliga genier fått gå före kompetens i akademin. Och för ofta har internrekrytering och nätverk fått spela större roll än hårt arbete.

97 procent av nobelprisen i världen har sedan 1901 gått till män. En siffra som svart på vitt visar på varför vi måste se till att forskare som är kvinnor ska kunna utföra sitt arbete på lika villkor som män.

Riksdagen fastställde 1997 att det ska finnas mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på universitet och högskolor. Inför nästa målperiod, 2017 till 2019, höjer regeringen nu ambitionsnivån avsevärt.

Dels kommer de nya rekryteringsmålen vara betydligt högre än de under nuvarande målperiod, i genomsnitt rör det sig om en ökning om nio procentenheter per lärosäte för kommande målperiod.

Dels sätter vi för första gången en nationell målbild: lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer. Regeringen sätter målet att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor år 2030. Det är en tydlig ambitionshöjning.”

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning
Läs även:
Hungriga vargar inte bäst
Att lyckas attrahera forskarbegåvningar att satsa på en forskarutbildning och i förlängningen en karriär inom akademin är en förutsättning för att svensk forskning ska stå sig stark även i framtiden.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.071