Varumärke en het fråga för läkemedelsbolagen
- Det får inte vara förväxlingsbart med tidigare varumärken och heller inte väcka anstöt eller bryta mot lagen, säger Magnus Ahlgren, juristchef på PRV:s design- och varumärkesavdelning, om vad man bör tänka på när man väljer varumärke för sitt läkemedel.
Det grundläggande kravet för registrering av alla typer av varumärken är att de har särskiljningsförmåga. Märket måste kunna fungera som kännetecken för en näringsidkares produkter. Det innebär att beskrivande eller rent generiska ord som regel inte kan registreras.
En vanlig ”fälla” som är lätt att gå i för företag som sysslar med produktutveckling är att de hittar på ett ord för att beskriva produkten och sedan använder samma ord som varumärke. Risken är att ett sådant namn blir så allmänt använt att det inte längre kan varumärkesskyddas – det degenererar – så snart produkterna sätts på marknaden. När varumärket degenererat har innehavaren ingen möjlighet att hindra andra från att använda märket som generisk benämning för sina egna produkter.
Magnus Ahlgren är juristchef på myndighetens design- och varumärkesavdelning. Han känner väl till de aspekter som man måste ta hänsyn till när ett läkemedel ska få sitt varumärke.
- Kännetecknet kan vara ett ord, en figur (en logotyp) eller ibland även ett ljud. Det måste vara unikt och nytt på marknaden. Det får exempelvis inte vara förväxlingsbart med tidigare varumärken och heller inte väcka anstöt eller bryta mot lagen. På PRV:s hemsida finns ett varumärkesregister där man kan göra egna sökningar på det namn som man funderar på, berättar han.
Ett exempel på när ett varumärke bryter mot lagen är när det används symboler som är skyddade. Exempelvis får man inte använda symbolen röda korset på sjukvårdsprodukter.
- Inom främst medicinteknik händer det ibland att det slinker med ett rött eller rosa kors på förpackningen. Det är inte tillåtet, säger Magnus Ahlgren.
När det gäller varumärken så kan PRV ge råd om lagstiftningen men får som myndighet inte komma med förslag på tänkbara namn eller logotyper. Många bolag anlitar istället en varumärkeskonsult för att komma med idéer men större läkemedelsföretag har ofta sin immaterialrättsliga kompetens in-house.
Ett vanligt önskemål från bolagen är att ge sina läkemedel ett varumärke som baseras på deras respektive aktiva substanser. Enligt lag måste dock stammen i det generiska namnet hållas fri och får inte varumärkesskyddas. Däremot får man använda stammen tillsammans med en unik ändelse. Det finns både för- och nackdelar med det, menar Magnus Ahlgren.
- Fördelen är att det framgår tydligt vilken typ av medicin det rör sig om. Nackdelen är att produkten kan bli lätt att förväxla med andra läkemedel med samma aktiva substans. Fantasiord eller figurer som syftar till användningen är ofta mycket starkare som varumärken.
Det allra bästa, tillägger han, är om samma varumärke kan användas i hela världen, det kräver mycket förarbete - som ofta betalar sig.
- Dels kan det redan finnas en produkt på marknaden med samma namn och bolag som ska in på en internationell marknad bör först säkerställa att varumärket inte finns på utvalda marknader innan man väljer namn.
- Ett varumärke kan också bli fel på vissa språk. Ett exempel – som visserligen inte rör sig om läkemedel – är klädkedjan Ellos. De ville ha samma varumärke i hela Europa men det visade sig att på spanska får namnet det att låta som att kläderna bara är till för män. Därför fick man registrera olika varumärken i olika länder istället för en gemensam EU-registrering.
Hur tidigt i utvecklingen ska man då börja fundera på varumärket? Inte alltför tidigt menar Magnus Ahlgren.
- Företag som utvecklar läkemedel är speciella eftersom utvecklingen kan ta väldigt lång tid, säger han. När ett varumärke har varit skyddat i fem år utan att användas träder den så kallade bruksplikten i kraft och man kan förlora sitt skydd. En pågående myndighetsprövning av substansen är dock ett godtagbart skäl som man kan lyfta fram till att man inte använt varumärket.
- Det är vanligt att man har ett antal varumärken på lager inför ett godkännande.
[tboot_well width="85%"]
Att tänka på vid val av varumärke:
Gör ett ordentligt förarbete – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter. Välj ett varumärke som inte ligger för nära dina konkurrenter.
Kolla upp vad varumärket (ordet, figuren, färgen) har för betydelse och hur det kan tolkas i andra länder, så att du undviker att väcka anstöt.
Ansök om varumärkesskydd innan lanseringen så att du verkligen vet att du äger rätten till det. Det kan bli väldigt kostsamt att byta varumärke i ett senare skede.
Undersök sociala medier! Registrera domännamn, Twitter- och Instagramkonton och liknande sociala medier för att säkra upp ditt kännetecken.
Använd ditt varumärke. Bygg upp det och öka dess kännedom. Då har du lättare att locka investerare, sälja licenser och expandera verksamheten.
Bevaka din rättighet. Du vill inte att dina konkurrenter ska dra nytta av de investeringar du gjort i ditt varumärke.
[/tboot_well]
Läs även:
Patientfientlig namngivning av läkemedel
Krångliga regler försvårar namngivningsprocessen för läkemedel och gör läkemedelsföretagen alltmer desperata. - Systemet med generiska namn håller på att haverera totalt, de allt svårare namnen blir direkt patientfientliga, säger Peter Ekelund, på namnkonsultföretaget Skriptor.
