23948sdkhjf

Stora skillnader i svensk hälsa

Hälsoskillnaderna är fortsatt stora mellan personer med hög och låg utbildningsnivå. Det visar en rapport från Folkhälsomyndigheten.
När Folkhälsomyndigheten överlämnar sin årliga rapport om folkhälsans utveckling till regeringen, kan de konstatera att den svenska folkhälsan är god, sett ur ett globalt perspektiv. Utvecklingen är också god på många sätt. Dödligheten minskar i både hjärt-kärlsjukdom och de fyra vanligaste formerna av cancer, med undantag för lungcancer bland kvinnor. En annan positiv trend är att andelen personer som riskkonsumerar alkohol och röker tobak dagligen minskar.

Samtidigt går det att se flera negativa trender. Drygt hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har nu övervikt eller fetma. Andelen personer med högt blodtryck ökar också. Dessutom anger fler att de lider av psykisk ohälsa, i synnerhet unga och personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.

Överlag finns det ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa, där lägre utbildning och sämre hälsa hänger ihop. Det finns även andra grupper i befolkningen som av olika skäl också har sämre förutsättningar för god hälsa och därmed kan sägas vara utsatta, exempelvis personer med funktionsnedsättning, homosexuella, bisexuella, transpersoner, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige.

– En god och jämlik hälsa är en grundförutsättning för samhällets utveckling. Vår rapport visar att det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige och arbetet måste bli en viktig del i all samhällsplanering, säger Johan Carlson generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063