Namn är viktigt. Följsamhet till behandlingen, patientsäkerhet och anhörigas möjlighet att bistå kan påverkas av vad läkemedlet heter.

Vad tycker patienter och läkare om namn på läkemedel? Här följer en rapport från en mindre undersökning om synen på läkemedelsnamn och substitutionssystemet. Sammanlagt har cirka 75 patienter medverkat, varav merparten från Sverige, men för att få ett jämförelsematerial har också några patienter runt om i Europa svarat på enkäten.

Frågorna har varit rättframma: Vad är ett bra namn för dig? Vad kännetecknar ett dåligt? Om vad man vet och tycker om de två existerande systemen för namn: varumärke eller generiskt namn. Losec och Lipitor är varumärken. Omeprazol och atorvastatin är generiska namn. De två systemen samexisterar.

Den svåraste frågan har gällt substitutionssystemet. Det innebär att när patienten kommer till sitt apotek erbjuds ett annat billigare läkemedel med samma aktiva substans. Lipitor kan alltså ersättas med Atorstad, Lipistad eller Atorbir och 20 andra generiska produkter. Detta gäller i stort för samtliga läkemedel där patentet gått ut. Apoteken gör upphandlingar. Man väljer det billigaste. Det är substitutionssystemet som mött mest kritik.

Här kommer de frågor som respondenterna fick svara på, tillsammans med kommentarer.

 Vilka namn tycker du om?

 Svar A: Jag bryr mig inte. Jag tar det läkarna skriver ut.

Svar B: Korta namn eller som är enkla att uttala, som Ipren, Losec, Bamyl, Calma.

Svar C: Åkomma: Nasonex, Bisolvon, Tamiflu. ”Om mediciner som har samma verksamma substans heter något likartat så hör man på namnet att det är samma typ av medicin”

Våra respondenter från andra länder tänker likadant. ”The most attractive names are simple, easy to pronounce and are somehow linked to the active ingredient ”, Burana (ibuprofen) Nasolin” (Finland). Frenadol is a popular product in Spain because it combines the idea of ‘frenar’ (stop) and ‘dolor’ (pain)” In Russia there exists a medicine Pankreatin used for the treatment of pancreatitis” Vår norske respondent tog hjälp av en vän: Vi foretrekker preparater med navn som inneholder noe om hva det ska hjelpe mot/for. Og gjerne noet om virkestoffet.”

 Vad ogillar du hos ett namn?

Man ogillar långa komplicerade namn och minns dem inte. En nämner Pioglitazone där personen ofta blandar bort bokstäverna. Vår holländske respondent: ”A name that conjures poison like Humalog KwikPen: Kwik equivalent of Mercury”.

 Vill du helst se generiskt namn eller varumärke?

De flesta tycks föredra varumärken. Losec anförs ofta som ett bra exempel i Sverige och engelsktalande länder då det anknyter till en viktig egenskap (low secretion). Men det här är språkspecifikt. Losec associerar i Frankrike till ’l´eau sec’ och associerar till torrt vatten. Namn: Mopral. I flera fall tycker man att generiska namn följt av företagsnamn blir för långa. Exempel: Diazepam, Sandoz. Diazepam är det generiskt namn för ett ångestdämpande preparat. Mer känt är Valium. Diazepam säljs också under varumärket Stesolid. Många medger en stor frustration när de ställs inför olika namn på samma substans.

 Hur uppfattar du substitutionssystemet?

Att byta ut det receptbelagda preparatet, till exempel Inderal, Imovane, Stesolid, Lipitor (propranolol, zopiclone, diazepam och atorvastatin) till ett med samma aktiva substans är det som vållar mest bekymmer och åstadkommer såväl förvirring, som reella biverkningar på grund av att patienten inte klarar av att hålla reda på vilka mediciner som är vad. Två tydliga åsikter. ”Det är bra att vi sparar pengar” Detta svar ger de som inte tar många mediciner och är ett viktigt argument då samhället betalar för alltmer läkemedel. Däremot finns allvarliga invändningar från de som är i behov av många mediciner. Patienten har rätt att kräva det som står på receptet, men får då själv stå för prismellanskillnaden. Är den inte alltför stor betalar man gärna några kronor extra.

Ibland är dock prisskillnaden stor och många är fattigpensionärer, lågavlönade utan ekonomisk möjlighet att köpa sig fria. ”Jag drabbas av detta elände hela tiden. För många år sedan fick jag Actos utskrivet”, Actos används mot diabetes och det generiska namnet är pioglitazon, ”Jag har aldrig fått Actos från Apoteket. I stället har jag fått ersättningsmediciner som gör mig förvirrad.” Värre exempel finns: Patienter har tagit såväl originalläkemedlet plus utbytesmedlet vid samma tillfälle och det finns exempel på att människor blivit sjuka. Jag var vid ett tillfälle och besökte en äldre dement kvinna i Småland. Hon hade i fyra dagar letat efter sin Sobril. Den stod mitt framför henne på hennes köksbord bredvid kaffekoppen! Men de hade bytt från Sobril till Oxascand!

Respondenterna påstår ofta att utbytesmedicinerna inte har samma effekt. Genomgående avfärdas detta hos apoteken som rent psykologisk orsak.

Patienter ser en fördel om det finns släktskap med originalmedicinen eller den aktiva substansen. Detta står i kontrast till det som EMA/FDA rekommenderar. Det generiska namnet bör INTE utgöra inspiration för ett varumärke. Vad med namn som Atorstad och Atorbir?

Det var rådande trend att skapa namn så under en lång period på 80- och 90-talet, innan man började med så kallad branding; som till exempel Crestor (som Skriptor tog fram) Viagra och Prozac

Vi kommer att återkomma till substitutionssystemet i fler artiklar. Det finns fog för det!