De hittar hjärncellerna där vi blir arga
Dels upptäcktes aktivitet i tidigare nästan okänd grupp nervceller i hjärnan hos möss och dels kunde forskarna styra aggressionen genom att stimulera eller hämma dessa celler, det visar en ny studie gjord vid Karolinska institutet. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, ökar förståelsen för de biologiska mekanismerna bakom aggressivt beteende.
Aggression är ett beteende som återfinns på alla nivåer i djurriket och som formar människors liv från tidiga möten i sandlådan till – i värsta fall – väpnade, globala konflikter. Som alla beteenden har aggression sitt ursprung i hjärnan. Men vilka hjärnceller som är inblandade, och hur deras egenskaper bidrar till de stereotypa uttrycksmönster som konflikter mellan individer ofta yttrar sig i, är ännu i stora delar okänt. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att en tidigare relativt okänd grupp nervceller i den så kallade ventrala premammillära kärnan, Pmv, i hypotalamus, en evolutionärt välbevarad del av hjärnan som styr många av våra grundläggande drifter, spelar en central roll för att initiera och organisera aggressivt beteende.
Forskarna studerade mushannar, och fann att de djur som uppvisade aggression när en ny hanne placerades i deras hembur också hade en högre aktivitet i sina PMv-neuron. Genom att aktivera PMv med hjälp av optogenetisk teknik, där levande nervceller styrs med hjälp av ljus, kunde forskarna även starta ett aggressivt beteende i situationer där djuren normalt inte går till attack, och genom att hämma PMv-cellerna kunde en pågående attack plötsligt avbrytas.
Kartläggning av PMv-cellerna visade också att de var kopplade till flera andra hjärnregioner, till exempel belöningscentrum.
– Det kan förklara varför möss naturligt söker sig till en plats där de tidigare upplevt en aggressionssituation. Vi fann också att en kort aktivering av PMv-cellerna kan starta en urladdning som pågår under lång tid. Och detta känner vi ju igen – efter ett bråk finns ofta konfliktkänslan kvar en lång stund efter att grälet slutat, säger Stefanos Stagkourakis, doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.
Forskarna hoppas att resultaten kan bidra till nya strategier för att hantera aggression.
– Aggressivt beteende orsakar fysiska skador och långvariga psykiska trauman för många människor med kostbara konsekvenser för samhällets struktur och ekonomi. Vår studie bidrar med grundläggande biologisk kunskap om dess ursprung, säger Christian Broberger, docent vid institutionen för neurovetenskap och huvudansvarig för studien.