Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast
Av Hanna Brodda
Temat för årets Uppsala Health Summit är cancer och mötet hoppas ge en översikt på var forskningen står och vilka utmaningarna forskning och vårdgivare står inför.
Inledde mötet gjorde Max Parkin, läkare och professor i folkhälsa på Oxfords universitet. Han gav en bild av hur läget för cancersjukdomarna ser ut i världen. Bröstcancer och prostatacancer är fortfarande de vanligaste cancerformerna, men det är inte de som dödar flest. Lever- och lungcancer är betydligt farligare.
- Allt kan inte screenas, men vi vet idag att diagnos och behandling måste sättas in tidigare, det är avgörande för resultatet för alla cancerpatienter, säger han.
Därefter kom Klas Kärre, professor i onkologi på Karolinska Institutet och Cancerfonden, berättade om läget för forskningen i världen och vad som finansieras och inte. Här behövs omallokering påpekade han.
- Är det rimligt nu att vi satsar fem gånger mer på bröstcancern, än på till exempel lungcancer där dödligheten är så hög, frågade han åhörarna retoriskt.
Kärre berättade vidare att Sverige inte längre har topposition inom cancerforskningen. Cancerforskning pågår i hela världen.
- Idag är Kina på fjärde plats när det kommer till publicerade artiklar per invånare. Det är inte alltid riktigt hög nivå på forskningen, men nivån höjs hela tiden och kommer att hålla världsklass inom fem till tio år.
Läkaren och forskaren Susan Galbraith, Astrazenecas globala innovationschef inom onkologi, gav sin bild av hur läget för behandlingarna ser ut.
- Vi lever i gyllene år för cancerforskningen, precisionsmedicin är här och nu gäller det att hitta de markörer som visar vilka patienter, och tumörer, som ska behandlas med vilken sorts läkemedel.
En stor del av hennes föredrag handlade just om detta. Tidig diagnos och markörer i blodet. Ett enkelt blodprov är alltid att föredra framför biopsier inte ens är möjligt att ta för alla patienter eller cancerformer, berättade Galbraith och vidareutvecklade möjligheterna med cirkulerande tumör-DNA, ctDNA. Det är en markör i blodet som tidigt kan upptäcka cancer.
I den vackra slottsalen mitt i Uppsala hålls mötet och i publiken sitter representanter från läkemedelsindustrin, forskare från sjukhus och akademi, myndigheter och forskningsråd. Under paneldebatten efter föreläsningarna vädjade en av paneldeltagarna till den del av publiken som ger anslag och donationer.
- Jag vet att donerare ofta har anhöriga som dött i cancer och tänker att de vill påverka forskningen i det egna landet, men sjukdomen är global och vi behöver forskning i hela världen, sa Max Parkin.