Läkemedelsrening behöver inte vara dyr
Det slår Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fast i en rapport om åtta projekt som under fyra år fått totalt 32 miljoner kronor.
- Olika lösningar har testats i olika skala. I huvudsak är det ozonering eller aktivt kol som har utvärderas samt olika kombinationslösningar, säger Margareta Lundin Unger i ett pressmeddelande.
Projekten omfattar mindre och större reningsverk och olika behandlingstekniker som ozon och aktivt kol. Några av projekten har även undersökt risken för spridning av antibiotikaresistens. Nu redovisas och sammanställs de viktigaste resultaten från projekten i en rapport till regeringen.
Kostnader för olika tekniker har beräknats och varierar mellan 20 öre till 1,20 kronor per kubikmeter vatten, vilket motsvarar cirka 30 kronor till 150 kronor per person och år för en anläggning för 100 000 personer.
Sex forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts under ledning av forskare kopplade till RISE, Research Institutes of Sweden, Tekniska verken i Linköping, Högskolan i Kristianstad, IVL Svenska Miljöinstitutet, Umeå universitet och KTH samt Lunds universitet. Även kommunala VA-organisationer och företag har haft centrala roller.
I Linköping demonstrerades steget från pilotprojekt till rening i full skala. I Knivsta visades hur ozonering kan tillämpas i full skala och påverkan på Knivstaån. I Lund utvärderades ozonering i pilotförsök vid flera olika typer av avloppsreningsverk, i Kristianstad demonstrerades potentialen för aktiva kolfilter parallellt med utveckling av analysteknik.
Utöver dessa projekt har ytterligare två studier genomförts, dels vid Högskolan Kristianstad, dels vid Lunds universitet.
Regeringen satsar i år 45 miljoner kronor, 50 miljoner kronor år 2019 och 70 miljoner kronor år 2020 på avancerad rening av avloppsvatten. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att fördela investeringsbidraget.
Läkemedelsverket har fått i uppdrag att inrätta och ansvara för ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön.