Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2018 ska delas lika mellan James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller. Han utvecklade sedan konceptet till en helt ny behandlingsprincip.

Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling.

– Det är ett viktigt pris för att det innebär ett helt nytt sätt att attackera cancerceller som skiljer sig helt från traditionella cancerformer säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi till SVT.

– Kort så har immunsystemet ett antal bromssystem och kontrollmekanismer, och det är jätteviktigt för att vi inte ska utveckla ett immunsvar mot våra egna celler och vävnader utan bara mot främmande ämnen. Cancerceller har ett ursprung i oss, det är våra egna celler som har muterat. Immunsystemet känner igen dem, trots mutationerna och attackerar inte.

Det Nobelpristagarna har gjort är att hitta bromssystem, två olika, och sätt att koppla ur dem så att T-cellerna börjar angripa cancercellerna.

– Intressant är att det fungerar bäst på de mest agressiva cancerformerna för att de ofta har flest mutationer och är mest främmande för kroppen.

Substanser som hämmar bromssystemen används redan och i Sverige är det enligt Gunilla Karlsson Hedestam några tusen personer som behandlas eller har behandlats.

– Läkemedelsindustrin har förädlat grundupptäckterna om cancer och immunsystemet som nu har kommit till patientnytta. Speciellt antikroppar mot PD1 (eller dess ligand) har visat sig ge imponerande effekter på ett antal cancerformer med trolig bot hos ett flertal melanompatienter, säger Jan Lundberg, tidigare forskningschef för läkemedelsbolaget Lilly.

Fältet utvecklas väldigt snabbt nu och det finns stora förhoppningar om att man ska kunna behandla många fler cancerformer med denna nya formen av terapi.

För många av de riktigt svåra cancerformerna som tidigare var obehandlingsbara innebär den nya behandlingen att man faktiskt kan rädda liv och förlänga liv. Det handlar framför allt om malignt melanom, lymfom, vissa former av njurcancer och lungcancer.

Allison upptäckte den första bromsmolekylen, CTLA4, Tasuku Honjo en annan med namnet PD1.

James P. Allison föddes 1948 i Alice, Texas, USA, doktorerade 1973 vid University of Texas, Austin och var 1974-1977 postdoktoral forskare vid Scripps Clinic and Research Foundation, La Jolla, California. 1977-1984 var han verksam vid The University of Texas System Cancer Center, 1985-2004 vid University of California, Berkeley och 2004-2012 vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, New York.

 Allison var 1997-2012 forskare vid Howard Hughes Medical Institute och är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston samt vid Parker Institute for Cancer Immunotherapy.

Tasuku Honjo föddes 1942 i Kyoto, Japan. Han tog läkarexamen 1966 och var 1971-1974 forskare vid Carnegie Institution of Washington, Baltimore, USA och vid National Institutes of Health, Bethesda, USA. Honjo doktorerade 1975 vid Kyoto University.

1974-1979 var han verksam vid Tokyo University och 1979-1984 vid Osaka University. Sedan år 1984 är han professor vid Kyoto University.