23948sdkhjf

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Årets Nobelpris i fysik 2018 går med ena hälften till Arthur Ashkin, Bell Laboratories, Holmdel, USA och andra hälften gemensamt till Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada och Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike samt University of Michigan, Ann Arbor.

Årets prisbelönade uppfinningar har revolutionerat laserfysiken. Extremt små objekt och otroligt snabba (kemiska) processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Arthur Ashkin uppfann den optiska pincetten vars ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med detta nya verktyg förverkligade Ashkin en gammal science fictiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt. Han lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem. Den optiska pincetten var född.

Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system, och i dag används den optiska pincetten brett till att undersöka livets maskineri.

Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling.

De lyckades alstra korta, högintensiva laserpulser utan att förstöra förstärkarmaterialet.

Stricklands och Mourous nyuppfunna teknik, kallad CPA eller chirped pulse amplification, blev snabbt standard för alla senare tillkomna högintensitetslasrar.

Vad behövs de intensiva ultrakorta pulserna till? Ett tidigt användningsområde var att blixtbelysa vad som händer bland molekyler och atomer inne i den ständigt föränderliga mikrovärlden.

Med pulser så korta som en femtosekund, en miljon miljarddelar av en sekund, går det att se skeenden som tidigare verkat hända momentant.

Laserns extrema intensitet gör det möjligt att förändra materiens egenskaper. Isolerande material kan omvandlas till elektriskt ledande. Med ultravassa laserstrålar går det att med extrem precision skära eller borra hål i olika material och även i levande materia.

Ett av de nya forskningsområden som tillkommit under den senaste tiden är attosekundfysiken. Med laserpulser kortare än hundra attosekunder (en attosekund är en miljard miljarder gånger kortare än en sekund) ser man vad elektronerna gör. Elektronerna är kemins arbetshästar. De svarar för optiska och elektriska egenskaper hos alla material, och för de kemiska bindningarna. Nu kan de inte bara mätas, utan även påverkas.

De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten.

– Detta är ett suveränt pris, kommenterar Villy Sundström, professor emeritus i kemisk fysk, Lunds universitet.

– Mourous och Stricklands chirped pulse amplification används idag i alla femtolasrar - ett genialiskt sätt att förstärka laserpulser. Först sträcker man på en puls (i tid alltså=längre puls) så att den får lägre peakeffekt (genom att sända den t ex genom en fiber) och inte skadar de optiska komponenter där den förstärks. Då kan man förstärka den mångfalt vad som var möjligt utan sträckning. Sen komprimerar man den tillbaks till en kort puls med superhög peakintensitet. Den höga intensiteten gör att man kan utnyttja allehanda optiska effekter för att bl a generera nya våglängder. Som sagt denna finess används nu i alla femtosekund-laserlab och är en förutsättning för nästan allt vi gör i laserlabbet!

Arthur Ashkin, född 1922 (96 år) i New York, USA. Fil.dr 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA.

Gérard Mourou, född 1944 (74 år) i Albertville, Frankrike. Fil.dr 1973.

Donna Strickland, född 1959 (59 år) i Guelph, Kanada. Fil.dr 1989 vid University of Rochester, USA.

Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Arthur Ashkin och andra hälften delad mellan Gérard Mourou och Donna Strickland.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.141