Kognitiv träning skyddar dåligt mot demens
I en översiktsartikel inkluderades elva randomiserade studier som utvärderade effekten av kognitiv träning för att förebygga försämring av kognition och Alzheimers sjukdom samt relaterade demenssjukdomar hos vuxna individer med normal kognition alternativt lindrig kognitiv störning, MCI, vid studiestart.
Studierna, som bedömdes ha låg till måttlig risk för bias, jämförde kognitiv träning med inaktiv kontroll. Interventionen löpte över sex veckor till sex månader, med maximal uppföljning 28 månader i enstaka studie. Studieförfattarna fann att hos äldre vuxna med förmodat normal kognition verkar kognitiv träning ge ett visst skydd mot försämrad prestation i de kognitiva domäner som tränas, men ger ingen bredare kognitiv eller funktionell fördel.
Det fanns otillräcklig evidens för att bedöma om kognitiv träning reducerar risk för framtida MCI eller demens. Hos vuxna som redan hade MCI eller subjektivt försämrat minne fann tre studier inga statistiskt signifikanta effekter av träningen på kognitiva testresultat och två studier fann blandade effekter på kognitiva testresultat.
Den vanligaste interventionen för individerna med normal kognition var datorbaserade träningsprogram. För individer med MCI skedde träningen oftast i grupp. Endast en liten studie med tolv deltagare per grupp mätte progression till Alzheimers sjukdom eller annan demenssjukdom, och inga inkluderade studier rapporterade nytillkommen MCI bland kognitivt normala deltagare.
Flertalet av studierna mätte prestation vid kognitiva tester. En av de inkluderade studierna, ACTIVE-studien, är av särskilt intresse. Studien inkluderade 2 832 kognitivt friska individer som var i medel 74 år. I den aktiva gruppen genomfördes tio träningstillfällen på cirka en timme, under sex veckor. ACTIVE ger de mest övertygande indicierna på domänspecifik förbättring i prestation efter kognitiv träning, särskilt för processhastighetsträning (mer än för träning av minnet eller slutledningsförmågan) vid uppföljning efter två år, särskilt hos dem som genomgick en upprepad intervention efter elva månader. Förbättringarna verkade inte generaliseras till de kognitiva domäner som inte tränas.
Författarna drar slutsatsen att det saknas stöd för att rekommendera vårdgivare att uppmuntra någon specifik form av kognitiv träning för att reducera risken för försämrad kognition eller framtida demens.
Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för geriatriska sjukdomar kommenterar resultaten så här på sin hemsida:
"Många patienter använder kognitiva träningsprogram för att de vill undvika demens eller minska försämringstakten när en kognitiv nedsättning har konstaterats. Patienterna kan behöva hjälp med hur de ska tolka reklam för kognitiva träningsprogram och produkter.
I likhet med denna studie har tidigare systematiska genomgångar av randomiserade kliniska prövningar i fältet inte varit uppmuntrande. Sammantaget finns visst stöd för att äldre individer med normal kognition kan skyddas mot försämrad prestation i de kognitiva domäner som tränas. Evidensen är svagare om patienten redan har nedsatt kognition."